Stipendiat
Sara Amoah
Stipendiebelopp
10000 kr
Sammanfattning
Historiskt sett har Afrika inte lyckats använda den rika tillgången på naturresurser för ekonomisk utveckling. Resurser har istället orsakat försämrad demokrati, krig, misär och korruption. Syftet är att undersöka hur Ghana kan använda den nyupptäckta oljan till att förbättra människors levnadsstandard. Målet är att framställa en analytisk uppsats som beskriver detta. Jag anser att mitt projekt därför kan kopplas både till ”internationell förståelse” och ”fred”.
Projektbeskrivning
Länder rika på naturresurser upplever ofta sämre ekonomisk utveckling och demokratisering än länder som saknar dessa tillgångar. Detta fenomen kallas för ”resursförbannelsen”. Nigeria är ett oljeproducerande land, trots detta har landet brottats med inbördeskrig, korruption och fattigdom. Samtidigt har de asiatiska tigrarna (Taiwan, Singapore, Sydkorea och Hongkong) upplevt ekonomisk utveckling med begränsade naturresurser. Det finns dock länder med tillgångar som har lyckats använda oljan som en fördel (t.ex. Norge). Gemensamt för dessa länder är stabila institutioner.
”Resursförbannelsen” orsakas bland annat av att oljepriserna fluktuerar, den ”holländska sjukan” och korruption. Det sistnämnda anses vara det absolut största problemet. Jag kommer i mars (2013) åka till Accra i Ghana för att delta i en kurs som heter ”Towards Narrowing the Corruption Space”, framtagen av International Development Institute for Leadership, Management and Technology (Idilmat). Det är lätt att klandra orsaken till korruption på dålig moral, men verkligheten är så mycket mer komplex. Kursen menar på att det är mer logiskt att bygga upp ett system som inte tillåter missbruk och utvecklar därför olika strategier för att identifiera problem samt finna lösningar till dem. Kursplanen inkluderar följande: hur förhandlingar av mineral- och oljerättigheter bör genomföras, hur kontrakt bör fördelas, hur ett fungerande skattesystem ska verka och hur missbruk inom offentliga företag ska bekämpas. Jag kommer att intervjua deltagare samt kursledare för att ta del av deras syn och erfarenheter av korruption i utvecklingsländer. För mer information om Idilmat besök: www.idilmat.com
Som en del av mitt projektarbete i årskurs 3 på gymnasiet ska jag skriva en uppsats vars titel är ”Oljeupptäckten i Ghana: Kan landet undvika en resursförbannelse?”. Uppsatsen planeras att vara baserad på mina förberedande studier samt på de kunskaper och erfarenheter som jag kommer att erhålla under min tid i Ghana. Målet är att formulera politiska och ekonomiska strategier som kan vända tillgångarna av olja till en bidragande faktor i processen mot att uppfylla FN:s millenniemål.
Slutrapport
Inledningsvis vill jag framföra mitt varma Tack till Olof Palmes Minnesfond som gjorde mitt deltagande i kursen ”Towards Narrowing the Corruption Space” på International Development Institute for Leadership, Management and Technology (Idilmat) i Ghana möjlig.
Eftersom min farmor bor i Accra har jag besökt landet tidigare, men då har det skett på andra villkor, som en familjemedlem. Denna gång var syftet annorlunda. Tack vare omfattande förarbete såg jag nu landet med andra ögon. Jag fascinerades verkligen av hur Ghananerna med olika etniska/religiösa/kulturella bakgrunder kan leva fredligt sida vid sida. Jag vaknade till ljudet av muslimska böneutrop och kristen gospelsång, samtidigt som jag hörde folk på gatorna ropa på alla möjliga språk. Tyvärr brottas landet med många andra problem. Trots att min farmor bor i ett anständigt hus i huvudstaden rådde ständiga vatten och elavbrott. Infrastrukturen är också kritisk, trots att Idilmat endast låg någon mil ifrån huset fick vi åka flera timmar innan kursen startade för att hinna i tid. Detta är förhoppningsvis något man kommer att kunna förbättra med oljeintäkterna, jag kunde redan bevittna massiva konstruktionsarbeten.
Kursen var mycket givande. Det kändes verkligen nyttigt att få ett lokalt perspektiv på varför och hur korruption uppstår. Jag tog tillfället i akt att intervjua både kursledare och deltagare, bland annat en man från Benin som arbetar för ”The African Parliamentarians’ Network Against Corruption (APNAC)”. Litteratur som jag hade läst var trots allt västerländsk med en lite nedvärderande syn på länder med korruptionsproblem. Kursen argumenterade för att korruption inte har med kultur eller moral att göra, utan kontexten. ”Afrikaner är inte korrupta. Om en Ghanan flyttar ifrån landet kommer han att ta med sig Fufu (en vanlig maträtt i Väst- och Centralafrika), men han kommer inte automatiskt att vara korrupt i det nya landet, utan kommer att anpassa sig efter landets lagar”, menade kursledaren Ron Quist. Där möjligheter för korruption finns kommer korruption att uppstå. Tar man ett titt på Bribe Payers Index (BPI) förstår man att företag från relativt korruptionsfria länder ofta är korrupta i länder med bristande lagsystem.
Slutligen tänkte jag i denna rapport inkludera sammanfattningen från min uppsats ”Oljeupptäckten i Ghana: Kan landet undvika en resursförbannelse?” Makroekonomiska lärdomar från Nigeria innefattar hur man ska utjämna fluktuationen och hur man undviker den så kallade ”Holländska sjukan” (fenomenet drabbar ofta länder med stora naturtillgångar, växelkursen blir för hög och effekten på den ekonomiska tillväxten blir negativ). Konflikter som påverkar utvinningen av olja beräknas inte bli ett lika stort problem i Ghana eftersom oljan endast är ”offshore” och inte också ”onshore”, vilket är fallet i Nigeria. För att utjämna fluktuationen bör politiska partier komma överens om långsiktiga riktlinjer och mål, annars är risken stor att det vinnande partiet överkonsumerar för att vinna popularitet. Ett öppet och transparent system vid tilldelning av oljekontrakt kommer att minska utrymmet för korruption. Offentlig exponering av oljedokument borde minska orealistiska förhoppningar och därmed också reducera överkonsumtion. Genom att öka antalet Ghananer som betalar direkt skatt (även om en sådan skatt är väldigt liten) kommer länken mellan folket och staten att stärkas. När man betalar skatt, ställer man högre krav på service och transparens. Införandet av den så kallade ”Petroleum Revenue Management Act” är mycket viktigt i kampen mot korruption, särskilt eftersom etniska spänningar, politisk rivalitet och korruption
förväntas att öka i samband med oljeutvinningen. Under denna lag etablerades också ”Stabilization Fund” i syfte att utjämna fluktuationen och minska på statens behov av lån. För att undvika att drabbas av ”Holländska sjukan” får staten inte glömma bort jordbrukssektorn eftersom den försörjer stora delar av populationen. Sektorn är även mycket viktig för ekonomisk diversifiering. Investeringar i t.ex. konstruktion på landsbygden skulle göra det mer gynnsamt att stanna inom sektorn. En appreciering av valutan Cedi måste inte nödvändigtvis leda till negativ påverkan på den handelsbara sektorn. Investeringar i humankapital bör också prioriteras för ekonomisk diversifiering. Kanske viktigast av allt, när olja upptäcktes i Nigeria kände man inte till makroekonomiska koncept så som ”Holländska sjukan”. Idag har vi en ökad förståelse för ”resursförbannelsen”. Ghana är idag en knoppande demokrati som befinner sig i en bättre position att hantera oljan väl. Utmaningarna är extraordinära, men om man antar korrekta återgärder kan oljan visa sig bli en välsignelse och inte en förbannelse för Ghana.