Stipendiat
Melker Ferdfelt
Stipendiebelopp
15000 kr
Sammanfattning
Syftet är att genom en praktik vid UNOCC använda GIS för att kartlägga kriser och stödja fredsarbete i världen. Målet är att utveckla mina färdigheter i geospatial analys, bidra till FN:s uppdrag för gemensam säkerhet och sprida kunskap om GIS:s roll i fredsfrämjande insatser samt att personligen utveckla inom humanitärt arbete och speciellt inom hur GIS och data appliceras inom detta område. Jag har vart i projekt i Rwanda där jag verkligen fastnade för de jobb FN och andra organisationer gör.
Uppdatering
Som GIS-praktikant vid UNOCC kommer jag att använda geospatial teknik för att stödja FN:s arbete med fred och krishantering i konflikter världen över. Mitt mål är att producera kartor och analyser som hjälper UNOCC:s team och FN-ledare att fatta välgrundade beslut i kriser som Ukraina, Syrien och Sudan. Med min bakgrund från KTH och startupen Riedia, där jag utvecklade datadrivna lösningar, är jag redo att bidra med teknisk expertis och innovation.
Jag kommer att arbeta i diverse GIS verktyg för att skapa operativa kartor, t.ex. över vapenvilor där jag markerar stridslinjer och säkra zoner för medling. Python i Jupyter Notebooks används för att analysera fördrivningsmönster, som flyktingflöden och identifiera risker för eskalering. Jag integrerar också OSINT, som öppen data från konfliktområden, för att validera data – en metod jag testade i Rwanda. Arbetsflödet är: 1) Samla data från UNOSAT och andra FN resurser, 2) Analysera trender 3) Skapa kartor i ArcGIS med lager för infrastruktur och flyktingläger, 4) Utarbeta rapporter med rekommendationer, som "placera fredsbevarare här."
Om praktiken är på plats i New York, deltar jag i dagliga team-möten för att diskutera prioriteringar, som att snabbt mappa en offensiv i Mali. Vid distansarbete sker samarbetet via Teams, där jag presenterar analyser och får feedback. Jag anpassar mig till UNOCC:s behov – från akuta insatser till långsiktiga fredsprojekt, som att kartlägga dialogpunkter.
Min passion för kartor och globala frågor driver mig. Jag vill visa hur GIS kan bygga fred, t.ex. genom att lokalisera humanitära korridorer. Genom att kombinera ArcGIS, Python och OSINT bidrar jag med nyanserade lösningar som stärker FN:s respons. Jag kommer också att lära mig av UNOCC:s experter och utveckla min förmåga att lösa komplexa problem i multikulturella miljöer.
Detta arbete kopplar till Palmes vision genom att använda teknik för internationell förståelse och säkerhet. Genom att kartlägga konflikter och stödja medling bidrar jag till att förebygga krig och bygga hållbar fred, och inspirerar andra att se GIS som ett humanitärt verktyg.
Slutrapport
Att samhällsbyggnad handlar om att skapa bättre förutsättningar för människor världen över blev tydligt för mig under sommaren 2025. Efter fem års studier på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad vid KTH, med masterinriktning i Transport and Geoinformation Technology, fick jag möjligheten att praktisera vid Förenta Nationernas högkvarter i New York. Där arbetade jag vid United Nations Operations and Crisis Centre (UNOCC) – FN:s gemensamma operations- och kriscenter.
Ett globalt krisnav
UNOCC grundades 2013 som ett samarbete mellan tio av FN:s huvudorgan, däribland Department of Peacekeeping Operations och Office for the Coordination of Humanitarian Affairs. Centret har som uppgift att övervaka FN:s insatser globalt dygnet runt, ge lägesbilder vid kriser och bistå FN:s högsta ledning med beslutsunderlag.
När en kris uppstår – som i Gaza, Sudan eller vid spänningar mellan Indien och Pakistan – aktiveras UNOCC. Då produceras en mängd kartor och analyser för att ge beslutsfattare aktuell information om exempelvis befolkningsrörelser, infrastruktur, socioekonomiska faktorer och rapporterade explosioner. Allt syftar till att ge FN:s högsta ledning, säkerhetsrådet och generalsekreterarens stab bästa möjliga beslutsunderlag.
Från fyra dagar till fem minuter
Mitt ansvar var att leda arbetet med UNOCC:s GIS-sektion – en central del av krishanteringen. När jag anlände skedde allt kartskapande manuellt: data samlades in från flera källor, bearbetades i ArcGIS och stylades för hand. Att ta fram en referenskarta kunde ta upp till fyra dagar.
Mitt mål blev att automatisera och effektivisera processen. Genom att centralt lagra alla datakällor, koppla dem till live-databaser via REST-tjänster och automatisera arbetsflödet med Python-skript, kunde vi reducera produktionstiden till mellan två och fem minuter per karta – oavsett om den gällde ett land, en region eller en hel kontinent.
Detta innebar en revolution i vårt arbetssätt: samma kvalitet som tidigare, men med en helt ny metodik som frigjorde tid till mer avancerade analyser.
Vägen till FN
Vägen till FN började egentligen under mitt examensarbete i Rwanda:
"Flood Extent Mapping Using Earth Observation and In-Situ Data: A Case Study of the May 2023 Flood Events in the Lower Nyabarongo Catchment, Rwanda."
Läs arbetet här: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1910350
Under arbetet fick jag på nära håll se hur teknik, data och ingenjörskap kan bidra till humanitära insatser och förbättra människors livsvillkor. Det väckte mitt intresse för FN:s verksamhet, och jag höll kontakten med flera personer inom organisationen. Via FN:s karriärportal hittade jag praktikplatsen på UNOCC – den enda jag sökte.
När jag senare fick beskedet att jag antagits, insåg jag först på plats hur eftertraktad och prestigefylld tjänsten var. Många av mina kollegor hade sökt i flera år.
Min praktik finansierades genom Olof Palmes Minnesfond och privata insamlingar – något jag är djupt tacksam för.
Livet i New York
Jag bodde i Brooklyn och tillbringade mycket tid med att utforska staden. Sportintresset blomstrade – jag hann se både baseball, hockey, amerikansk fotboll och basket. Under min tid i New York pågick dessutom US Open, FIFA Club World Cup och Ryder Cup, så det fanns alltid något att uppleva.
Att arbeta i FN-skrapan under FN:s generalförsamling (UNGA 80) var en unik upplevelse. Att dela matsal med världsledare och se beslutsfattande på nära håll gav en stark känsla av hur sammankopplad världen är – och vilken roll teknik och samhällsbyggnad kan spela i att skapa stabilitet och fred.
En erfarenhet för livet
Att som svensk få representera FN och verka i Dag Hammarskjölds fotspår är något jag kommer bära med mig hela livet. Erfarenheten har inte bara stärkt min övertygelse om att geoinformation och ingenjörskap kan bidra till fred och hållbar utveckling – den har också gett mig ett globalt perspektiv på vad samhällsbyggande egentligen handlar om.
Mitt engagemang och arbete under min tid på UNOCC öppnade dessutom nya dörrar. Efter praktiken fick jag erbjudande om att fortsätta min karriär inom FN, och jag har nu fått en tjänst som konsult vid United Nations Global Service Centre (UNGSC) i Valencia, Spanien. Där kommer jag att fortsätta arbeta med geodata, teknik och innovation för att stödja FN:s globala uppdrag. Att få möjlighet att bygga vidare på denna resa inom FN-systemet känns som en naturlig och inspirerande fortsättning på mitt arbete för en mer hållbar och sammankopplad värld.
