Stipendiat
Henrik Lambert (och Emma Wirén)
Stipendiebelopp
5000 kr
Sammanfattning
Syfte: Att arbeta volontärt med undervisning och omvårdnad under 4-8 veckor i Ecuador.
Mål: Att bidra till ökad förståelse kring sex och samliv, nutrition samt hälsa. Att etablera en volontärverksamhet för läkarstudenter samt främja ökad internationell förståelse hos framtidens läkare med specifikt intresse för internationellt hjälparbete.
Projektbeskrivning
Olof Palmes Minnesfond har beslutat att stödja två läkarstudenter för att bedriva hälsoinriktat arbete om framförallt nutrition och sexuellt överförbara sjukdomar.
– Vi vill sprida tanken och känslan av att det går att göra något även som man inte är färdigutbildad läkare. Volontärarbete är framtidens bistånd, säger Henrik Lambert.
– Det viktiga är att arbetet sker på lokalbefolkningens villkor, säger Emma Wirén.
Under våren 2010 ska Henrik Lambert och Emma Wirén arbeta volontärt i byn Cahuasquí i Ecuador. De kommer att undervisa samt arbeta på den lokala vårdinrättningen. Stipendiaterna har nyligen startat en studentorienterad satellitgrupp till LäkareUtanGränser. Ambitionen är att inspirera andra blivande läkare och sjuksköterskor till volontärarbete samt öka kunskapen kring internationellt hjälparbete bland studenter i Sverige.
För mer information
Henrik Lambert, 073-690 24 38
Emma Wirén, 070-462 78 17
Läs mer om byn Cahuasquí
http://www.cahuasqui.com
Slutrapport
Vi, Henrik Lambert och Emma Wirén, har nu slutfört det projekt som vi genomförde i den ecuadorianska bergsbyn Cahuasqui under december 2009 och januari 2010. Vi startade under 2009 ”Satellitgrupp Stockholm”, en studentorienterad undergrupp till Läkare Utan Gränser. Detta projekt var ett första försök att skicka medlemmar ur satellitgruppen för att arbeta volontärt, med syftet att bidra med sitt engagemang för att stärka den internationella föståelsen, verka för fred/motverka konsekvenser av krig, samt få erfarenhet av volontärarbete för att i framtiden kunna söka sig till organisationer som t.ex. Läkare Utan Gränser.
Vad vi genomfört i Cahuasqui:
* Sessioner av undervisning i första hjälpen
* Sessioner av undervisning i nutrition och hälsoprevention
* samtal om sexualitet och preventivmedel med byns ungdomar
Har vi lyckats förändra något?
Det är tveksamt om vi, när vi säkerligen någon dag kommer tillbaka till Cahuasqui, kommer att finna att alla som vi undervisade fortfarande äter enligt tallriksmodellen eller minns vad vi lärde ut på lektionerna i första hjälpen eller samtalen om sexualmedicin. Däremot, är jag säker på att vi ändå skapade något viktigt och oförglömligt under vårt arbete. Det ömsesidiga förtroende, den vänskap och den respekt som växte fram mellan oss, människor från två helt olika kulturer, med helt olika bakgrunder och med stor kunskap inom väldigt olika områden, är något som både vi och människorna i Cahuasqui kommer att bära med oss. På detta sätt har vårt arbete bidragit till den internationella förståelsen.
När vi återvänder till Sverige planerar vi att hålla en-två presentationer med bildvisning och efterföljande diskussion för andra läkarstudenter och medlemmar i Satellitgruppen. Inför nästa projekt vi planerar, volontärarbete på ett gynekologiskt sjukhus i Uganda, kommer vi att ta med oss erfarenheten av att man ofta måste ändra sina metoder under arbetets gång för att nå målet med sitt arbete, så att de korresponderar med och utgår från de önkemål/vilja/traditioner/kompetens som finns på den plats man befinner sig på – och att detta är omöjligt att känna till innan man kommit på plats.
Vårt volontärarbete i Cahuasqui har utvecklat oss både som läkare, medmänniskor och världsmedborgare. Tack vare det kan vi kanske göra ännu mer nästa gång.
Uppdatering
Vi har nu befunnit oss i Ecuador i lite mer än 5 veckor. De första 4 veckorna gick åt till att förbättra spanskan, lära känna kulturen samt till att planera den undervisning i nutrition och sexualkunskap som vi nu inlett.
På landsbyggden i Ecuador äter man nästan uteslutande majs, ris och potatis. Kosten är mycket begränsad i sin utformning och många människor äter majs till frukost, lunch och middag. Detta får konsekvenser speciellt för barnen som blir korta till växten, får bristsjukdomar och diabetes. Problemet är inte bristen på mat utan bristen på kunskap. Vi har därför inlett en serie nutritionsföreläsningar för föräldrar och barn på det lokala dagiset i byn (Cahuasqui) där vi befinner oss. Vi lär ut grundläggande information om matens byggstenar (proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer, fibrer och mineraler), varför man behöver dem och i vilken typ av mat man kan finna dem. Vi har vidare lärt ut tallriksmodellen som en riktlinje för hur en måltid bör vara komponerad.
Kunskapsnivån är generellt sett mycket begränsad. Om man tex frågar en grupp personer om en apelsin innehåller framförallt protein, fett eller kolhydrater svarar en tredjedel av dem att den innehåller framförallt fett, en tredjedel svarar protein och en tredjedel svarar kolhydrater…
Ett annat stort problem i byn är tandhygien. Eftersom dieten är så kolhydratrik får många problem med tänderna och tandstatus på såväl barn som vuxna är mycket dålig. Vi planerar därför att genomföra en liten workshop om detta ämne inom de kommande veckorna.
Vidare är kunskapen om preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar lika liten som fördomarna kring dessa ämnen är stora. De flesta familjer har stora barnaskaror, och även om detta kan vara positivt för en familj som behöver många händer i jordbruket, är det samtidigt många unga flickor i 15-17 årsåldern som blir gravida och tvingas avbryta sin skolgång. Byn där vi bor har tack vare en volontär från Peace Corps haft en tidigare period av undervisning i ”la sexualidad”, och parallellt med undervisningen i nutrition planerar vi därför en uppföljande serie tillfällen med undervisning om preventivmedel, venerologisk anatomi, STDs, och eventuellt också samtal kring sexualitet, sex och vad det innebär att bli förälder.
Flickorna i byn är väldigt intresserade av att prata med Emma om hur det är i Sverige – när gifter man sig, när får man barn, hur är det ”att vara ihop”? Vi tänkte därför att Emma i samband med undervisningen kunde samla tjejerna och Henrik killarna, för att prata om sexualitet, och om våra olika vanor. Det skulle vara ett fantastiskt tillfälle till utbyte, kunskapsutväxling och förtroendeskapande kulturer emellan.
Vi planerar att genomföra undervisningen som en serie tvåtimmarsklasser, med en timme undervisning och en timme med mer interaktiva aktiviteter. Precis som med nutritionsundervisningen tänker vi låta eleverna ställa frågor till oss, och på så sätt låta dem styra en del av undervisningen efter intresse.