Anna Carlqvist – Volontärarbete på Zion clinic i Kenya

Stipendiat
Anna Carlqvist

Stipendiebelopp
9000 kr

Sammanfattning

Jag vill göra en betydande insats i vårdarbetet i Mtwapa, Kenya, och möta människor för att skapa långvariga interkulturella relationer. Syftet är också att öka kunskapen om sjukvård i utvecklingsländer. Arbetet kopplas till internationell förståelse på flera sätt, genom personliga relationer, föreläsningar i t.ex. skolor om situationen, och att använda erfarenheten i kommande medicinstudier. Ett långsiktigt mål är att utveckla ett samarbete, med återbesök och vidare utveckling av verksamheten.

Projektbeskrivning

Syftet med mitt projekt är att skaffa mig nya perspektiv på sjukvård i ett u-land, och att kunna bidra i arbetet med detta. Jag vill också få möjligheten att upptäcka en ny kultur genom att bo hemma hos en Kenyansk familj under tiden. Resan kommer att delas upp i två delar: 1) en längre tid på Zion Clinic och 2) en kortare vistelse på ett sjukhus i Matumbu.

Jag kommer först att arbeta som volontär på Zion clinic som ligger i staden Mtwapa, vid Kenyas kust. Det är en klinik som är specialinriktad på behandling av HIV-smittade, samt att förebygga smittspridning från mor till barn under graviditet och amning. Vidare bedriver de hemvård, där jag främst kommer att vara engagerad. Detta kommer att ge mig möjligheten att få inblick i den otroligt värdefulla vård som åstadkoms med knappa resurser, och jag kommer förhoppningsvis även få möjlighet att bidra till människors välmående.

På sjukhuset i Matumbu kommer jag att få följa med ett svenskt läkarpar som skickats ut av Rotary för att få en bredare bild av vårdsituationen. Här kommer jag dels kunna arbeta med de praktiska uppgifter som inte kräver medicinsk utbildning, och även kunna utforska Kenyas struktur vad gäller sjukhusvården.

Projektets kortsiktiga mål är att öka kunskapen om vården i utvecklingsländer, dels för att basera föreläsningar i skolor på och dels för att ta med denna erfarenhet i kommande medicinstudier. På lång sikt hoppas jag att projektet kan leda till flera återbesök och att jag kan ta med mina erfarenheter till senare kliniskt arbete. Min dröm är att i framtiden kunna etablera utbildningar för blivande läkare i fattiga områden, och jag ser denna resa som en början till detta arbete, där jag kan skaffa mig ovärderliga kunskaper och erfarenheter att sedan, förhoppningsvis, kunna bygga en organisation runt.

Zion clinic’s hemsida:
www.jccmombasa.org/projects_and_community.php?ID=33

Se även:
http://www.hopefortomorrow.fi/english/activities/zion_clinic.html

Slutrapport

Underbar genomstrålande glädje. Nästintill total förvirring. Känslan av att varje liten handling är otroligt mycket som i en paradoxal blandning förenas med känslan av oändlig otillräcklighet. Upplevelsen av min tid för volontärarbete i Kenya, först på Zion-kliniken i Mtwapa och senare på Mutomo Hospital i Mutomo har varit omtumlande, fantastisk, insiktsfull.

Den första tiden spenderades i Mtwapa, där jag främst fick vandra runt i stadens labyrinter av sand för att besöka klinikens HIV-patienter i hemmet, tillsammans med klinikens team av community workers. Denna arbetsuppgift innefattade otroligt många intressanta möten, där alla människor satte sin unika prägel på dagen. Att få ta del av hur de på ett väl fungerande sätt integrerat den psykologiska helhetssynen på HIV-vården var fantastiskt. Varje dag besökte vi människor i hemmet, för att prata och diskutera deras situation, för att lyssna på deras åsikter huruvida något i deras liv specifikt eller i samhället generellt kunde förändras för att förbättra deras situation. Dessa åsikter togs sedan upp till diskussion, dels på personalmöten efterföljande morgon, och dels under gruppmöten mellan patienter varje vecka. Samarbetsviljan och den genuina önskan att förändra situationen till det bättre gjorde märkbar skillnad, och skapade en stämning där inget var konstant, utan allt ständigt gick att förändra. På så sätt fick den enskilda människans ord och tankar en oväntat stor genomslagskraft, och vad som utan hjälp från community workers lätt kunde ha fallit i glömska förvandlades istället till verklighet.

Vidare hjälpte jag till vid Comprehensive Care Clinic (CCC), vilket är den del av kliniken som är specifikt inriktad på HIV-patienter. Här fick jag hjälpa till i det dagliga arbetet då patienter anländer för sin regelbundna kontroll. Denna inkluderar att väga patienten, undersöka om några komplikationer uppstått, noggrant räkna så patienten tagit rätt antal tabletter sedan förra besöket samt att ordinera nu medicin och vid behov skicka patienten vidare till läkarundersökning.

Slutet av min tid i Kenya spenderades på Mutomo Hospital i Mutomo, en liten stad mellan Nairobi och Mombasa. Detta var ett större sjukhus, som även lade in patienter över natt och hade ett stort upptagningsområde över landsbygden. Även här hade jag några varierande arbetsuppgifter.

Delvis åkte jag med sjukhusets ”outreach”, vilket är i princip identiskt med CCC. Dock består outreach av en jeep som fullastad med mediciner och personal åker ut till avlägsna byar varifrån invånarna inte själva kan ta sig till sjukhuset. Ute i de små byarna fick jag sedan hjälpa till med samma procedur som vid CCC. Dessutom hölls gruppmöten för patienterna på plats, där de kan diskutera utmaningar och svårigheter, samt hur dessa kan förbättras i just detta område. Utöver outreach fick jag även chansen att gå bredvid de två läkare som var anställda på sjukhuset, vilket även detta ledde till stora insikter om den enorma skillnad som finns emellan Sveriges och Kenyas sjukvård, framför allt vad gäller materiella resurser. Vidare fick jag i Mutomo arbeta en del administrativt, bland annat med att sortera och förflytta journalanteckningar inför en utbyggnad av sjukhuset.

Att kortfattat sammanfatta projektet och dess enorma betydelse är nästintill en omöjlighet. Så oändligt många nya insikter väcktes till liv under resans gång, insikter som är fullkomligt ovärderliga och vars utsträckning knappt går att inse, än mindre beskriva i ord. Sammanlagt har min tid som volontärarbetare gett mig ett brett perspektiv på Kenyas sjukvård och de utmaningar som finns inom denna. Medicinskt sett var detta riktigt intressant, eftersom jag fick chans att ta del av ett problem som knappt finns inom sjukvården i Sverige. Detta kommer för alltid att vara med mig som viktiga kunskaper och insikter vid mina kommande läkarstudier.

Som helhet är jag nöjd med mitt projekt. Mina förväntningar har helt klart infriats, även om väldigt mycket var annorlunda än jag från början trodde. Att få ta del av en helt främmande kultur, att få möta alla dessa människor och att få uppleva en helt annan sorts vardag var det mest fantastiska under projektet. Självklart har det funnits utmaningar – vissa självklara, såsom språkbarriärer, men även mer oväntade, såsom den kenyanska kulturens tradition som säger att gäster inte bör arbeta. Innan jag förstått detta kunde det leda till några luriga situationer där några människor nästintill blev förolämpade då jag hjälpte till ordentligt, eftersom jag betraktades som gäst och som sådan inte skulle behöva göra särskilt mycket annat än att sitta still och titta på. Med tiden löste sig dock detta utan problem, och jag kunde arbeta utan att var tionde minut bli ombedd att sätta mig ner, bara dricka vatten och vila en stund.

Oändligt många insikter och förståelser har tagit form under tidens gång, varav många berör människors outtröttliga livsglädje trots väldigt knappa tillgångar. Upplevelsen har helt klart bidragit till ett större intresse för sjukvård i utvecklingsländer, som jag gärna vill arbeta vidare med att förbättra, även om mycket är svårt att utföra från ett avlägset land långt borta. Min stora dröm är att arbeta vidare med detta genom en organisation med direkt samarbete på plats. Därigenom kunde ett väldigt givande utbyte startas, dels vad gäller utbildning och insamlande av resurser, men framför allt genom att sprida information för att öka förståelsen om den rådande situationen i till exempel Kenya. Detta skulle vara väldigt betydelsefullt, då det absolut viktigaste för att kunna förändra en situation, för att kunna förbättra det rådande läget och ta det in i framtiden med ny kraft, är kunskap och förståelse.

Mitt projekt bidrar både kortsiktigt och långsiktigt till den internationella förståelsen. Dels har det påverkat mig starkt som person, och jag är fullkomligt övertygad om att jag både tänker och handlar annorlunda efter att ha fått ett så kontrastrikt perspektiv på vardagslivet och oändligt olika livssituationer. Vidare påverkar det även andra i min omgivning, genom föreläsningar som kommer att ske på skolor när terminen börjat till hösten.

Långsiktigt kommer upplevelserna från Kenya alltid att leva med mig, och med största sannolikhet komma till stor nytta då jag dels vill engagera mig i eller själv starta upp en organisation som arbetar för att förbättra sjukvården i utvecklingsländer. Vidare kommer erfarenheterna alltid finnas där, att berätta om, föreläsa om, och spridas till andra människor runtomkring.

Övriga bidragsgivare är Folke Bernadottes minnesfond.