Sustainable Development Goals från global till lokal nivå: hur lokala NGO's i Indonesien implementerar SDG-målen i sitt arbete för att stärka kvinnor

Stipendiat
Maria Yartseva

Stipendiebelopp
15000 kr

Sammanfattning
Mitt projekt är en fältstudie som görs i samband med min masteruppsats i vilken jag har valt att fokusera på Sustainable Development Goals och på de mål där kvinnor är i fokus. Mitt mål är att ta reda på hur globala mål blir implementerade på lokal nivå samt kvinnors roll för samhället och utveckling och mitt fokus-område kommer att vara Indonesien och hur lokala NGO's implementerar de globala SDG-målen i sitt jobb för att stärka kvinnor som startar eget företag i landet.

Uppdatering
Sustainable Development Goals från global till lokal nivå: hur tolkar och implementerar NGO's i Indonesien de globala målen (SDG) i samband med sitt arbete för att stärka kvinnliga entreprenörer?
Stor tungvikt har lagts på jämställdhet de senaste åren och insatser har gjorts på både global och lokal nivå för att öka jämlikhet. Jämställdhet och kvinnors roll för hållbar utveckling är även fundamentala för alla 17 av de globala målen Sustainable Development Goals (SDG). Men när det kommer till jämlikhet har framgång varierat mellan de 17 målen. Att de globala målen utgörs av 17 övergripliga mål och 169 målsättningar med riktlinjer för hur man ska uppnå målen gör det lättare att implementera dem i olika kontexter men samtidigt ger dessa riktlinjer plats för tolkning för dem jobbar med implementering, så som civilsamhället och non-governmental organizations (NGO’s). Därför är det av intresse att undersöka hur globala mål tolkas av personer som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling och jämställdhet och är även kärnfrågan i Maria Yartsevas projekt. Maria Yartseva är student på Lunds Universitet och studerar en master i Asienstudier med inriktning på Sydostasien och intresserar sig av hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och jämnliket. Syftet med projektet är att ta reda på hur globala mål tolkas av personer som arbetar inom NGO:s på lokal nivå och hur denna tolkningen speglas i deras arbete med att stärka kvinnor som startar eget företag i Jakarta, Indonesien. Målet med detta projekt är att utföra en fältstudie i Jakarta och samla material som ska stå till grunden för Marias masteruppsats som ska bidra till forskning kring jämställdhet, främjandet av kvinnor och öka förståelsen för hur globala mål appliceras i lokala kontexter. För att undersöka detta kommer semi-strukturerade intervjuer att genomföras med personer som jobbar på olika NGO’s i Jakarta.
Ett stort tack riktas till Olof Palmes Minnesfond vars bidrag gör det möjligt att genomföra detta projekt som står till grund för uppsatsen som har som mål att bidra till forskning kring jämlikhet och öka förståelsen för hur de globala målen tolkas lokalt.

Slutrapport
Jag vill inledningsvis tacka Olof Palmes Minnesfond för att ha gjort detta projekt möjligt, utan ert stöd skulle jag inte kunnat genomföra detta projekt och jag skulle inte kunnat lära mig så mycket som jag gjort under projektets gång.

En kort beskrivning av projektet.
Stor tungvikt har lagts på jämställdhet de senaste åren och insatser har gjorts på både global och lokal nivå för att öka jämlikhet. Jämställdhet och kvinnors roll för hållbar utveckling är även fundamentala för alla 17 av de globala målen Sustainable Development Goals (SDG). Civilsamhället och icke-statliga organisationer spelar en stor roll för arbetet med jämställdhet och kvinnors roll i samhället samt för implementeringen av Agenda 2030. Därför fokuserade detta projektet på att undersöka hur globala mål implementeras av personer som arbetar med frågor som rör hållbar utveckling och jämställdhet.

Detta projektet innefattade fältarbetet som gjordes i samband med min masteruppsats i Asienstudier med inriktning på Sydostasien. Min uppsats fokuserar på hållbar utveckling (med extra focus på Agenda2030), mänskliga rättigheter och jämnliket. Uppsatsen fokuserar även på olika utmaningar som dessa icke-statliga organisationer anser vara störst i arbetet med kvinnliga entreprenörer och jämställdhet. Syftet med projektet var att ta reda på hur globala mål används av personer som arbetar inom icke-statliga organisationer på lokal nivå och hur denna tolkningen speglas i deras arbete med att stärka kvinnor som startar eget företag i Jakarta, Indonesien.

Projektet/fältstudien utgick därför en resa till Jakarta som skedde mellan 13/2–21/3. Under min vistelse i Jakarta genomförde jag 7 semi-strukturerade intervjuer med icke-statliga organisationer i Jakarta. Jag fick även utöver mina intervjuer även prata med experter som forskar och jobbar med kvinnofrågor i Jakarta för att fördjupa min förståelse i ämnet. Jag kunde även diskutera mitt arbete med samtliga experter och intervjupersoner vilket gav mig en fantastisk möjlighet att utveckla min uppsats.
En beskrivning av hur projektet har gått, redovisa gärna konkreta resultat av ditt projekt, om dina förväntningar infriades samt om i sådana fall hur du ska arbeta med såna frågor i framtiden.
Genomförandet av projektet gick väldigt smidigt. Jag förberedde mig genom att skicka ut mejl till personer på organisationer som jag ville intervjua innan min resa till Jakarta. Väl i Jakarta hade jag även kontakter som jobbade med hållbar utveckling och mänskliga rättigheter som hjälpte mig att hitta personer till mina intervjuer. På plats i Jakarta genomförde jag 7 intervjuer med 7 olika icke-statliga organisationer som jobbar inom olika områden men alla hade jämställdhet som kärnfråga. När det kom till antalet intervjuer jag trodde jag skulle fått gjort medans jag var i Jakarta så överträffade det mina förväntningar. Jag hade förväntat mig att få 4–5 intervjuer totalt, men jag fick 7. Jag blev positivt överraskad när intervjupersoner refererade mig vidare till personer de kände som de ansåg kunde bidra med relevant information till min uppsats. På så sätt fick jag fler personer att intervjua samt fler perspektiv på de frågor som jag ställde, vilket är väldigt värdefullt för min forskning. Mina intervjuer resulterade i ungefär 9 timmars ljudinspelning som jag sedan transkriberade och använder mig av i min uppsats.

Konkreta resultat som jag fick ut av mitt projekt var som tidigare nämnt 7 intervjuer som resulterade i ungefär 9 timmars ljudinspelning. Allt material är väldigt användbart i min uppsats och tar upp väldigt intressanta och viktiga teman som behövs forskas vidare på.

När det kommer till hur jag ska arbeta med såna frågor i framtiden och använda denna typ av metod (semi-strukturerade intervjuer) kommer jag definitivt att använda mig av denna metod i framtiden. Genom att ställa öppna frågor låter man intervju-personen ta upp punkter och teman som kanske inte skulle kommit upp om man använde sig av tex frågeformulär. Denna metod gav mig även möjlighet att ställde följdfrågor till intervju-personerna och be dem utveckla sina tankar och åsikter. Jämställdhet, kvinnors rättigheter och hur man kan göra internationellt arbete med dessa frågor mer effektivt och inkluderande är en drivande faktor för min karriär och något jag vill fortsätta jobba med och forska kring.


En kort reflektion kring hur ditt, ert arbeta har bidragit till den internationella förståelsen, antirasistiska arbetet eller den gemensamma säkerheten för fred.
Min forskning, och därmed arbetet som gjordes i samband med detta projektet, bidrar till forskning och den internationella förståelsen kring frågor som rör jämställdhet, kvinnliga entreprenörer samt hållbar utveckling. Det finns fortfarande plats för mer forskning kring frågor rörande kvinnliga entreprenörer och deras roll för utveckling och jämställdhet i Indonesien. Jag hoppas att min forskning och det empiriska materialet som jag samlat under projektets gång kommer att bidra till en bättre förståelse av hur icke-statliga organisationer jobbar med nationell och internationell utveckling. När det kommer till forskning kring Agenda 2030 finns det stort intresse både på internationell och nationell nivå att analysera implementeringen av de olika målen och jag hoppas att min forskning kan bidra till en mer nyanserad förståelse kring denna frågan också.

Det som framgick mest av mina intervjuer var att även om de olika organisationerna jobbade med frågor som fokuserade på jämställdhet och kvinnliga entreprenörer så hade de lite olika syn på vad som var de viktigaste att fokusera på samt vad det fanns för utmaningar. Jag anser att detta är något som jag kommer att lyfta fram i min uppsats och det är något som är viktigt att ta upp i diskursen kring Agenda 2030 och internationellt utvecklingsarbete.

Då detta projektet är en del av min masteruppsats som kommer att vara tillgänglig för allmänheten, kommer alla kunna ta del av min uppsats och informationen som jag fått under projektets gång. Detta gör att informationen som jag har samlat på mig under projektets gång kommer att vara tillgängligt för allmänheten.

Tillbaka