Kliniskt utbyte på ett sjukhus i Indonesien

Stipendiat
Elisa Kellomäki

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning
Organisationen IFMSA ordnar utbyte för läkarstudenter runt om världen. Jag har blivit nominerat till ett kliniskt utbyte SCOPE i Indonesien.I praktiken innebär det att jag kommer att jobba på ett sjukhus där tillsammans med lokala sjukvårdspersonalen. Syftet med utbytet är att lära sig hur vården fungerar i värdlandet och fördjupa sig i den lokala kulturen. Upplevelsen kommer förhoppningsvis att ge mig ett nytt perspektiv och hjälpa mig bemöta patienter med utländsk bakgrund i mitt framtida yrke

Uppdatering
”IFMSA-Sweden är en ideell studentorganisation som arbetar med humanitära frågor, internationell förståelse, klinik- och forskningsutbyten, mänskliga rättigheter- och fredsfrågor, folkhälsa samt reproduktiv hälsa. Vi tillhör och arbetar nära International Federation of Medical Students’ Associations som finns representerat i över 120 länder och med över 1,3 miljoner medlemmar.” – IFMSA-Sweden hemsidan 30/5/2019

IFMSA ordnar klinik- och forskningsutbyten för läkarstudenter runt om i världen. Under utbytet får läkarstudenterna möjligheten att jobba på ett sjukhus i värdlandet tillsammans med lokala läkare och annan sjukvårdspersonal. Syftet med utbytet är att lära sig hur vården fungerar i andra länder samt öka förståelsen för olika människor och kulturer.

Jag, Elisa Kellomäki, är läkarstudent vid Umeå universitet. Jag har precis avklarat termin 7 och har redan fått prova på kliniskt arbete på Norrlands universitetssjukhus under de senaste två terminerna på utbildningen. Jag sökte till IFMSA SCOPE kliniskt utbyte eftersom att jag tycker att det är viktigt att få internationella erfarenheter och att utmana sig på många olika sätt. Som läkare är det extra viktigt att ha förståelse för kulturskillnader för att kunna erbjuda likvärdig vård för alla. Fyra veckors utbyte på ett utländskt sjukhus är ett perfekt tillfälle att upphäva fördomar och lära sig bemöta människor med olika bakgrund.

Jag hade glädjen att bli beviljad en plats på en internmedicinsk avdelning på dr. M. Djamil Central General Hospital i Padang, Indonesien. Jag har redan på termin 6 studerat den internmedicinska kursen på utbildningen, så det blir spännande för mig att få observera skillnader i kliniska rutiner mellan Sverige och Indonesien.

Under utbytet kommer jag att bo hos en lokal läkarstudents familj, vilket ger mig ytterligare en chans att få inblick i den indonesiska vardagen. Lokala IFMSA föreningen CIMSA-ISMKI ordnar också ett socialt program, tillsammans med lokala läkarstudenter, för att introducera utbytesstudenter till den lokala kulturen.

Jag tror att praktiken på ett indonesiskt sjukhus kommer att ge mig nya perspektiv och mer förståelse för andra kulturer och olika människor. Förhoppningsvis kommer jag också att lära mig mycket nytt om mig själv och få se skillnader mellan svenskt och indonesiskt sjukdomspanorama och sjukvårdssystem.

Slutrapport
Efter utbytet på Dr. M. Djamil sjukhuset i Padang, Indonesien
I slutet av juni 2019 åkte jag till Indonesien för att börja mitt utbyte på Dr. M. Djamil Central General Hospital i Padang, på Sumatra. Utbytet innebar fyra veckors praktik på internmedicinsk avdelning. Jag fick följa med lokala läkarstudenter och delta i arbetet på avdelningen samt vara med på undervisningen som ingick i deras internmedicinkurs.
Ganska fort fick jag se jag att sjukvården i Indonesien skiljer sig mycket från det jag är van vid i Sverige. Det kändes nästan som att jag gick bakåt i tiden. Patientinformation dokumenterades i pappersjournaler, undersökningsmetoderna var gammalmodiga och man kunde känna att det fanns en stor respekt för läkare som hade väldigt stor auktoritet över patienterna. Det sistnämnda gjorde att jag upplevde att konsultationen inte var lika patientcentrerad som det är i Sverige. Det var inte lika lätt för patienten att ta upp sina tankar och önskemål när läkaren hade en så dominerande roll i samtalet.
Under utbytet fick jag delta i avdelningsarbetet och vara med på mottagningsbesök. Jag fick träffa många patienter i olika åldrar med olika besvär och sjukdomar. Jag fick se hur kulturen och religionen islam påverkar patientbemötandet och läkarens arbete. Avdelningarna var delade så att kvinnliga patienter var placerade på en våning och manliga patienter på en annan våning. Bland personalen fanns det klädselregler, långbyxor eller lång kjol samt en långärmad skjorta med krage, trots att långa ärmar utgör en hygienrisk.
På avdelningen fanns det många patienter i väldigt dåligt skick och dödsfall var inte ovanliga. En intressant observation jag gjorde var att när man är allvarligt sjuk förlorar kulturella regler och normer helt sin betydelse. Då är man bara en människa som kämpar för livet. Då är varje andetag och hjärtslag som håller individen vid liv viktiga och allt annat är oväsentligt. I den situationen är vi alla lika.
Utbytet i Indonesien var verkligen en upplysande erfarenhet. Jag kastades in i en helt ny miljö och värld som jag inte visste så mycket om på förhand. Jag fick uppleva hur det känns att försöka anpassa sig till en främmande kultur, hur svårt det kan vara och hur viktig roll andra människor har i den processen. Jag förstod hur viktigt det är att alltid vara snäll och ha förståelse för människor som kämpar för att anpassa sig. När man själv är i underläge kan en människas leende eller en vänlig kommentar betyda oerhört mycket.
Förutom praktiken på sjukhuset fick jag också uppleva kulturen genom att bo med en lokal familj. Med dem fick jag ta del i fina traditioner, till exempel fick jag följa med till ett bröllop där värdfamiljen var inbjuden. På fritiden gjorde jag utflykter till områdets sevärdenheter med andra utbytesstudenter och lokala läkarstudenter. Det var också intressant att få höra om andra utbytesstudenters erfarenheter, tillsammans reflekterade vi mycket över kulturskillnader och våra upplevelser på sjukhuset.
Utbytet gav mig verktyg som hjälper mig att bättre förstå och bemöta patienter som kommer från den islamiska världen. En av de viktigaste lärdomarna jag tog med mig hem efter utbytet var att individuell integritet är starkt bunden till kulturen och det finns stora variationer i till exempel hur man förhåller sig till nakenhet. Detta måste man ta till hänsyn när man undersöker patienter med olika kulturella bakgrund.
Tusen tack till Olof Palmes minnesfond för ert stöd, ni gjorde mitt utbyte möjligt!

Med vänliga hälsningar,
Elisa Kellomäki, läkarstudent T8, Umeå Universitet

Tillbaka