The gendered nature of non-violent resistance: Explaining the relationship

Stipendiat
Sofia Hvittfeldt

Stipendiebelopp
15000 kr

Sammanfattning
Syftet är att undersöka vilken kausal mekanism som kan förklara sambandet mellan en persons definition av genus och synsätt på icke-våldsmetoder (principiellt vs strategiskt) som jag fann i min förra fältstudie. Jag förslår att androcentrism kan förklara det genom ökad tendens för etno-religiös centrism. Målet är att öka förståelsen kring hur synsätt på genus kan påverka ens syn icke-våld och slutligen vad det har för konsekvenser för fredligt motstånd, kollektivt handlande och post-konflikt..

Uppdatering
The gendered nature of non-violent resistance: Explaining the relationship
Fältstudien kommer med kvantitativa metoder undersöka om det finns en koppling mellan en persons värderingar kring genus (konservativ eller progressiv) och perspektiv på ickevåld (strategiskt eller principiellt/Gandhianskt). Teorin är att mer progressiva värderingar kring genus kommer att vara kopplat till ett principiellt/Gandhianskt perspektiv. De mekanismerna som förelås är etnocentrism och religiöscentrism, för vilket progressiva genusvärderingen kopplas negativt. Det föreslås att sådant tävlande mellan grupper inte blir tilltalande om man inte har mer konservativa genusvärderingar som gör att man sätter mer vikt vid ”maskulina värden” som tävling och styrka, och vilja att den egna gruppen ska vara ”manligt” kodad. Därför lär man också vara mer benägen att ha ett strategiskt perspektiv på ickevåld som betonar strategi och tävling istället för försoning. Tidigare forskning har inte undersökt varför man väljer det ena perspektivet på icke-våld framför det andra utan fokuserat mest på valet mellan våld eller ickevåld. Syftet är därmed att bidra till forskningen om ickevåld och att tillföra ett genusperspektiv som lägger fokus på att samhället efter att ickevåldskampanjen lyckats ska präglas av en positiv och hållbar fred, för vilket jämställdhet och jämlikhet är mycket väsentligt.

Slutrapport
FÄLTSTUDIE I PALESTINA
Ansökningsnummer 8815
Beskrivning av projektet
Jag genomförde en fältstudie i Palestina för min masteruppsats i International Administration and Global Governance mellan 18 februari och 17 april 2018. Min studie undersökte kopplingen mellan genusvärderingar (konservativa vs. progressiva) och synsätt på icke-våld (strategiskt vs. principiellt). Som förmedlande variabler undersökte jag etnocentrism och religiocentrism. Min teori var att konservativa värderingar leder till ett strategiskt synsätt på icke-våld som har mindre fokus på försoning. Progressiva genusvärderingar leder istället till ett mer principiellt och försoningsorienterat synsätt på icke-våld. Kopplingen förelås förklaras av personens nivå av etnocentrism och religicentrism. Det var en kvantitativ studie och jag använde SPSS för kodning och statistisk analys.

Beskrivning av genomförandet av projektet
Jag genomförde projektet med hjälp av flera icke-statliga organisationer på Västbanken, inte minst Palmecentrets samarbetsorganisationer, men också andra organisationer som Zimam. Jag fick också möjlighet att sitta och skriva på Bilda-centret i Jerusalem. Jag delade ut min enkät till organisationernas deltagare som var aktivister mellan 15 och 35 år från olika delar av Västbanken, med några få från Gaza. Sammanlagt blev det 224 enkäter men alla kunde inte användas i den slutgiltiga analysen på grund av att alla inte var kompletta.

Mitt resultat var att min teori inte kunde bekräftas. När kontrollvariabler lades till så försvann det samband som först hittades mellan genusvärderingar och synsätt på icke-våld. Däremot var låg tillit till personer från en annan religion, nationalitet som primär identitet, aktivist som primär identitet statistiskt och om man svarat på enkäten efter att protesterna i Gaza börjat statistiskt signifikant. Alla dessa variabler hade en negativ korrelation och därmed sammanlänkade med det strategiska synsättet på icke-våld.

Mina förväntningar infriades inte då jag hade förväntat mig att min teori skulle bekräftas. Däremot förväntade jag mig att det skulle vara ett samband mellan etnocentrism och religiocentrism. Det var inte heller förvånande att våldet mot de fredliga demonstranterna vid Gazas gräns också påverkade synsättet som aktivisterna har på icke-våld och försoning. Detta är något jag skulle vilja fortsätta forska om i fall jag i framtiden doktorerar. Jag har skickat masteruppsatsen till organisationerna som hjälpte mig för att de ska kunna ta del av resultatet. Jag kommer jobba vidare med freds-frågor genom mitt engagemang i ett projekt i Salfeet.

Reflektioner
Min fältstudie hade intressanta resultat för fred- och säkerhetsarbete och pekar ut områden för vidare forskning. Resultaten motbevisar för det första teorin att mångfald i sig skapar konflikter (conflict theory) av Samuel Huntington. Det är snarare graden av tillit mellan personer/grupper och till vilken grad man framhäver skillnader i sin identitet eller inte som skapar konflikt. Därför blir det antirasistiska arbetet på gräsrotsnivå en nyckel för att motverka konflikter och polarisering, samt att skapa gemensamma kontaktytor och motverka segregation. För det andra var det tydligt till vilken stor grad våldscykler gör personer mindre intresserad i försoning. Detta i sig är inget nytt men i kontexten av icke-våld så skapar detta risken för att folk får ett mer strategiskt synsätt och i längden överger icke-våld för att det inte anses vara mer effektivt än våld. Det är därför av yttersta vikt att icke-statliga organisationer ger sina aktivister teoretisk bakgrund, inte bara den strategiska och historiska betydelsen av icke-våld. Man måste arbeta på uthållighet och disciplin även när utvecklingen är negativ för att inte tappa modet. Disciplin och uthållighet är således förutsättningen för hållbart icke-våld och hur det kan uppmuntras skulle vidare forskning kunna undersöka.

Tillbaka