Gendering nuclear disarmament – en feministisk analys av svensk nedrustningspolitik under kalla kriget

Stipendiat
Svenska Läkare mot Kärnvapen

Stipendiebelopp
70000 kr

Sammanfattning
Vi vill ta fram en populärvetenskaplig version av Emma Rosengrens avhandling Gendering Nuclear Disarmament - Identity and Disarmament in Sweden during the Cold War. Avhandlingen visar hur svensk nedrustningspolitik tog form som en prioritering inom socialdemokratin, och om hur föreställningar om genus har präglat nedrustningspolitiken. Vi vill göra avhandlingen tillgänglig för en bredare allmänhet och fredsrörelsen. Vi ser att det finns många historiska lärdomar att dra. Vi hoppas nå studiecirklar.

Uppdatering
När Sveriges utrikesminister Margot Wallström lät meddela att hon ville ansluta Sverige till ett internationellt förbud mot kärnvapen – ett förbud som den svenska regeringen varit med och förhandlat fram – drabbades konservativa debattörer av kollektiv hysteri. Än värre blev det när det blev känt att Donald Trumps försvarsminister hotat försvarsminister Peter Hultqvist att ett svenskt undertecknande av kärnvapenförbudet kunde komma att riskera framtida relationer med Nato. Två år senare meddelade utrikesminister Wallström att regeringen inte kommer att underteckna konventionen.

Hur kan vi genom en feministisk lins förstå processer som föranleder historiska beslut? Emma Rosengren tittar i sin avhandling Gendering Nuclear Disarmament - Identity and Disarmament in Sweden during the Cold War på två historiska skeenden, nämligen den inhemska debatten om Sverige skulle skaffa ett eget atombombsprogram under 50-60-talet och den så kallade ubåtskrisen i Sverige under tidigt 80-tal. Genom en feministisk analys tydliggörs maktstrukturer och härskartekniker som påverkar debatten och besluten i stor omfattning. Motståndare mot en svensk atombomb anses vara känslosamma medan atombombsivrarna agerar med förnuft och rikets säkerhet för ögonen.

Svenska Läkare mot Kärnvapen kommer att ta fram en populärvetenskaplig version av denna avhandling, för att göra analysen och berättelserna tillgängliga för allmänheten, fredsrörelsen och alla andra som vill lära sig mer om hur man genom att titta på språk och kön som en symbol för makt kan blottlägga strukturer och se samband, från 50-talet ända till dagens kärnvapendebatt.

Tillbaka