Varför grundades stipendiet?

Olof Palme var socialdemokratisk partiledare och statsminister i Sverige. Många minns honom för hans politiska integritet, hans internationella engagemang, kampen mot rasism samt för mänskliga rättigheter och demokrati. Han slogs för ett jämlikt och öppet samhälle för alla oavsett ursprung. Han brann för kampen mot apartheid i Sydfrika. Han kämpade för små staters rätt till skydd mot större, och han var en av huvudmotståndarna internationellt till kapprustningen under Kalla kriget. Hans engagemang, rättframhet och glödande förmåga i talarstolen väckte många människors beundran, men också ilska hos en del. Olof Palme var en person som tog ställning och som det var svårt att förhålla sig likgiltig inför.

Olof Palmes minnesfond och Palmestipendiet grundades för att genom stöd till individer och organisationer föra den kamp som Olof Palme personifierade vidare — för fred och frihet, mot rasism och främlingsfientlighet!

Fred

Ni är den första generation som på vissa avgörande punkter inte får misslyckas. I den meningen är ni unika. För att undgå att misslyckas måste ni först och främst ha en obändig framtidstro, en övertygelse om att problemen är möjliga att lösa, tillsammans, genom politiska åtgärder, till förbättring av samhället.”

Olof Palme – anförande vid SSU-kongressen, 13 juni 1984

Olof Palme engagerade sig mot sin tids stora krig och konflikter och han brann för att försöka skapa enighet kring kravet på kärnvapennedrustning. I detta hyste han en stark tilltro till ungdomen. Så här skriver han själv i inledningen till Palmekommissionens slutbetänkande Gemensam säkerhet: ”[Motståndare] kan överleva bara tillsammans. De måste uppnå säkerhet inte mot motståndaren utan tillsammans med honom. Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad istället för på hot om ömsesidig förintelse”.

Krav om dialog och samförstånd måste ställas mot våld och aggression. Engagemanget för fred och ett fredligt sätt att lösa de olika konflikter som mänskligheten ständigt tycks stå inför är därför viktigt på alla samhällsnivåer. Vi har ett gemensamt ansvar för vår säkerhet såväl i det stora som i det lilla, och delar därför en skyldighet att stödja och uppmuntra den fredskultur som är själva förutsättningen för demokratin.

Internationell förståelse

Vårt internationella engagemang gäller viktiga principer – respekt för självbestämmanderätten, social och ekonomisk rättvisa, fred och frihet.”

Olof Palme – anförande inför Socialdemokraternas kongress den 17 september 1984

Olof Palme var en nyfiken och lyhörd person som försökte förstå olika människors levnadsvillkor. Då han stötte på förtryck stod han upp och sa sin mening, och när han möttes av positiva och konstruktiva alternativ gav han dem sitt helhjärtade stöd. Hans engagemang och kunskap i inter-nationella frågor gav honom ett välförtjänt rykte i världen som en stark internationell aktör för fred och mänskliga rättigheter.

Vi lever i en tid av globalisering som bjuder på fler möjlig-heter i form av möten och kontakter än kanske någonsin tidigare, men som också ställer oss inför stora utmaningar. Det är en utveckling som på olika sätt behöver engagerade och solidariska medborgare. För detta krävs en insikt om andra människors och samhällens betydelse, det krävs kunskap och information.

Arbetet för ökad internationell förståelse är extra viktigt idag. Vår omvärld kräver mer av oss i takt med att den kommer oss närmare.

Antirasism

”Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Det är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, en förhandsrätt.”

Olof Palme – radioanförande den 25 december 1965

Olof Palme var en djupt övertygad motståndare till främlingsfientlighet i alla dess former. Detta vare sig det gällde den som utövas av stater och myndigheter eller en enskild persons inställning till sin omgivning, återspeglad i kommentarer, attityder och beteende.

Att döma en annan människa på grund av dennes hudfärg, sexualitet, religion eller ursprung står i stark kontrast till den demokratiska tanken om att alla medborgare har lika värde. Ett öppet och demokratiskt system måste kännetecknas av en acceptans för alla de livsstilar det inrymmer samt ett skydd för dess medborgares integritet och frihet.

Arbetet för ett öppet samhälle baserat på respekt för individens särart utgör stommen i en demokrati. Förståelsen för det som är oss okänt, att se oss själva i den andre och våga möta det som är oss främmande är förutsättningar för en sådan öppenhet och tolerans.