Västsaharakursen Jakobsbergs folkhögskola – Västsahara – en fredlig lösning

Stipendiat
Västsaharakursen Jakobsbergs folkhögskola Josefine Malm

Stipendiebelopp
60000 kr

Sammanfattning

Syftet är att uppmärksamma Marockos ockupation av Västsahara. Målsättningen är att genom en resa arbeta fram konkreta produkter för informationsspridning för att öka förståelsen för västsahariernas situation samt skapa en plattform för vidare engagemang i Sverige. Genom informationsarbete kommer vi att sprida kunskap om Västsaharakonflikten vilket bidrar till ökad internationell förståelse – vilket är det viktigaste medlet för en fredlig konfliktlösning.

Projektbeskrivning

Västsaharakonflikten har pågått i decennier utan omvärldens uppmärksamhet. Landet Västsahara ockuperas av Marocko och mitt i den karga öknen i södra Algeriet bor 160 000 Västsahariska flyktingar sedan 35 år tillbaka. Enligt folkrätten är en folkomröstning lösningen på denna konflikt, men på grund av starka makter och världens ovetande fortsätter ockupationen utan större motstånd.

Vi går Västsaharakursen på Jakobsbergs folkhögskola och vårt projekt går ut på att resa till de västahariska flyktinglägren i Tindouf, Algeriet. Syftet med resan är att uppmärksamma och sprida information om Marockos ockupation och om den ohållbara situationen i flyktinglägren. Klassen är uppdelad i olika grupper som kommer att arbeta med film, foto, radio och skrivande under vistelsen i lägren och dessa grupper kommer att fokusera på olika perspektiv på konflikten och västsahariernas situation. Efter resan kommer vår huvudsakliga syssla vara det informationsarbete som ska sprida kunskap om västsaharakonflikten i Sverige.

Information och internationell medvetenhet är de viktigaste medlen för att få en fredlig lösning på Marockos ockupation av Västsahara – Afrikas sista koloni.

Slutrapport

Västsaharakursen – en resa för ökad internationell förståelse och fred
Hemresa och materialarbete
I mitten av mars återvände vi till Sverige efter en resa på drygt sju veckor i Marocko, ockuperade Västsahara och flyktinglägren i Algeriet. Under den sista halvan av resan deltog en del av klassen i Sahara Marathon – ett maratonlopp i stöd för Västsahara som hölls utanför flyktinglägret Smara. Vi deltog även i nationaldagsfirandet som hölls den 27 februari i flyktinglägren samt i Tifariti som ligger i det befriade området. Till firandet i Tifariti hade många utländska gäster kommit och dagen firades med militärparader, konserter och tal som hölls av en blandning av ditbjudna gäster. Vi kom våra familjer väldigt nära och konflikten fick ett nytt ansikte när vi fick höra alla personliga berättelser om livet under kriget och flykten till Algeriet.
På vägen hem mellanlandade vi i Barcelona för att samla ihop oss och ha tillfälle att tala igenom vad vi upplevt under resan. Ett välbehövligt stopp inför hemkomsten i Sverige. Väl hemma i Sverige började vi genast att förbereda oss inför de kommande tre informationsveckorna. Vi började även sätta ihop en tidning bestående av artiklar som klassen skrivit om mötena vi haft under resan. De övergripande projekten som vi haft under resan, film, radio, foto och skrivande bearbetades även under denna tid.
I slutet på mars var klassen nere i Göteborg för att arbeta på Turistmässan tillsammans med Emmaus Stockholm och Praktisk Solidaritet om etiskt resande med Västsahara som exempel. Emmaus Stockholm har tagit fram en rapport om resebranschen och på vilket sätt ockupationen av Västsahara omnämns i resereportage om Marocko, om det omnämns alls. På mässan var syftet dels att informera om situationen i Västsahara och dels att diskutera det etiska i att resa till i det här fallet en ockupationsmakt för att turista. Mötet med besökarna på mässan överträffade våra förväntningar och bemötandet var väldigt positivt från dem som besökte vår monter. Under helgen fördes otaliga informationssamtal och 7000 informationsblad delades ut. Montern fick dessutom en bra möjlighet att uttala sig under tv4 västs nyhetsreportage från mässan.
Föreläsningar
I upplägget för västsaharakursen ingick en föreläsningsperiod under april månad. Klassen förberedde sig med föreläsningar om föreläsningsteknik, fotobehandling och bildspelsbygge och delade sedan upp sig i föreläsningsgrupper om 1-2 personer. Det blev 8 grupper som föreläste på högstadier, gymnasier, folkhögskolor, universitet och bibliotek över hela landet, samt i Norge och på Irland. Föreläsningarna var individuellt utformade och eleverna använde sig av eget material och upplevelser från resan för att göra dem levande. Vi nådde ut till uppskattningsvis 1000 personer med våra föreläsningar, samt förhoppningsvis hundratals fler genom att de som deltog på föreläsningarna berättade vidare.
Senia spenderade den sista veckan av Mars på ”University of Cork” på Irland där hon höll en föreläsning för over 200 studenter på institutionen för social vetenskap, fred och konflikt kunskap samt ett offentligt seminarium. Hon talade även på universitetet i Norrköping och hos spanska klassen på Globala gymnasiet.
Vi har valt att i första hand föreläsa för gymnasier, dels av praktiska skäl, att det innebär en publik som kanske inte skulle vara lika lätt att få ihop genom allmänna föreläsningar. Av egen erfarenhet är det svårt att få publik till dem då konflikten är så okänd, även om vi hållit ett par av dem också. Den största anledningen är dock att gymnasieskolan saknar utbildning om västsaharakonflikten, samt en möjlighet att inspirera till vidare engagemang inom arbetet med västsaharakonflikten.
Grupp- och individuella projekt
Elin, Frej och Anna har arbetat tillsammans med ett radioprojekt. Under resans gång hade de en radioblogg som de flitigt uppdaterade, på hemsidan www.vastsahara.org . På radiobloggen publicerades ca 30 korta radioklipp med tillhörande foton. Bland annat dokumenterade de möten som klassen var på, följde aktuella händelser i lägren och försökte svara på frågeställningar som t.ex. ”Har flyktingarna någon rörelsefrihet?” www.vastsahara.org hade under den här tiden 1000 individuella besökare per dag. Tack vare hyfsat bra internetuppkoppling på de internet-cafén som ligger centralt i Smara, lyckades de lägga upp blogginlägg var och varannan dag, och samtidigt som de var på resande fot så spred de information om västsahariernas situation.
Radiogruppen har även gjort en drygt 15 minuter lång radiodokumentär. Materialet spelades in i lägren, men bearbetades hemma på skolan. Dokumentären heter ”En vardag i flyktingskap” och beskriver 24 timmar i Najlas, en ung västsaharisk tjej, liv. Genom hennes berättelse beskrivs den nuvarande situationen i flyktinglägren samt en del av konfliktens historia. Elin, Frej och Anna gjorde ett tillhörande bildspel, och har spelat upp radiodokumentären på de föreläsningar de har haft på gymnasieskolor och bibliotek. Den 29:e maj sändes dokumentären i ett timme långt program om Västsahara på P4 riks. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3375&artikel=4524617
I ett mail till oss uppskattade programledaren att programmet har runt en halv miljon lyssnare per avsnitt (en rund uppskattning, byggd på statistik från tidigare år).
Anna skrev ett reportage om Brigada Sumud, en västsaharisk volontärorganisation för ungdomar. I flyktinglägret vid namn 27-februari träffade hon Bader Badadi som är ordförande. Hon intervjuade honom och även Salek Mohammad Delin, som är ansvarig för information och media. I reportaget beskrivs ungdomarnas kamp mot ockupationen och det biståndsberoende de utför i lägren. Reportaget publicerades i Tidningen Pax den 13 juni 2011.
Senia besökte Köpenhamn där hon blev intervjuad för en dokumentär om EU:s roll i Västsahara. Hon pratade även med parlamentsledamöter och höll ett seminarium på Africa Contact som hette ”Western Sahara, on the brink of war”. Hon blev sedan intervjuad för http://www.newstimeafrica.com/
Jonna gjorde en fotoutställning om skolsystemet i flyktinglägren som hon visade på skolan under slutet av vårterminen och på öppet hus.
Linas självständiga projekt var att skriva en bok om Västsaharakonflikten. Detta är ett långsiktigt projekt som hon vill arbeta vidare med själv efter att skolåret på Jakobsberg är avslutat. Boken ska generellt ta sig an hela konflikten, inkluderat historiedelen.  Resan tillsammans med klassen ser hon som väldigt viktigt material till boken.
Värdet av vårt arbete
Vi som har gått Västsaharakursen är väldigt nöjda med vad vi åstadkommit under året. Genom vårt informationsarbete på turistmässan, radiodokumentären och våra artiklar har vi nått ut till hundratusentals personer med grundläggande information om konflikten. Genom våra föreläsningar på gymnasier, folkhögskolor och bibliotek har vi nått ut till runt 1000 personer med djupare information samt lagt grund för diskussioner om Västsahara. Vi anser oss ha genomfört ett omfattande informationsarbete över våra förväntningar med de resurser vi haft och vårt engagemang slutar inte här. Vi kommer att fortsätta samarbeta med solidaritetskommittén på Jakobsbergs folkhögskola och vi har en rik bank av intervjuer, bilder och filmer att använda i vidare informationsarbete och till nya projekt.
Genom att ha gått Västsaharakursen har vi bidragit till den lilla plattform för Västsaharafrågan som finns i Sverige. I och med det har vi ett ansvar för att se till att Sverige agerar rätt i frågor som berör Västsahara och att medvetenheten kring frågan ökar i både media och hos den svenska befolkningen.
Under våra informationsveckor nådde vi ut till hundratals personer genom våra föreläsningar, tusentals genom vår kampanj på Turistmässan i Göteborg och nya personer tar varje dag del av situationen i Västsahara via vår hemsida.
Ockupationen av Västsahara berör inte bara Marocko och de närliggande länderna utan är en konflikt med stora internationella aspekter och som behöver internationell assistans för att kunna lösas fredligt. För att stora internationella aktörer ska agera och sätta press på Marocko att stoppa ockupationen måste medvetenheten kring Västsahara öka i dessa aktörers länder. Vi är mycket glada över att ha bidragit till detta arbete.

Elin Andersson
Jakobsbergs Västsaharakurs årskurs 2011

Uppdatering

Del 1
Stockholm den 24/1 2011

När vi skriver är det bara några dagar kvar till vår resa och projektet har nått sin höjdpunkt. Hela hösten handlade om de 50 dagar vi nu har framför oss. 6 månaders förberedelser har byggt upp till den här punkten.

Vi började med att lära oss grunderna om konflikten genom föreläsningar, seminarier och filmer. Vi läste domslut från ICJ, uttalanden från FN och rapporter från Human Rights Watch. Samtidigt började vi prata om vår kommande resa och såg bilder från förra kursens tid i de västsahariska flyktinglägren. Då kändes det avlägset och ogripbart.

Reportaget som uttrycksform kom även in i utbildningen och vi lärde oss uttrycka alla våra sinnen i en text och skapa närvarokänsla. Vi hade lektioner och diskussioner om intervjuteknik och journalistisk etik.

En milstolpe under terminen var vår resa till Bryssel i mitten av oktober. Det började som en möjlighet att få en sponsrad resa till Europaparlamentet och slutade i tre fantastiskt inspirerade och lyckade dagar. Under resan knöt vi viktiga kontakter.  Vi träffade Western Sahara Resource Watch, en organisation som jobbar mot omvärldens ekonomiska inblandning på ockuperad mark i Västsahara, och lärde oss om hjälporganisationers närvaro i de västsahariska flyktinglägren på ett möte med UNHCR. Dessutom mötte vi representanter från Västsaharas exilregering. Deras brysselrepresentant, brittiska representant och ordföranden från Västsaharas Kvinnor. I Europaparlamentet fick vi möta Eva britt Svensson, som är vänsterpartist och aktiv i Västsaharafrågan. Resan gav oss tillfälle att diskutera konflikten utifrån många olika perspektiv och gav oss ett nytt djup i våra kunskaper om konfliktens komplexitet.

Under denna tid fokuserade vi mycket på EU: s inblandning i västsaharafrågan och dess relation med Marocko.  Vi studerade även FN’ s agerande under åren som gått medan konflikten pågått. Klassen åkte tillsammans till MR-dagarna i Örebro, där mycket intressant diskuterades (fastän vi saknade Västsaharafrågan). Vi fick dock tillfälle att diskutera och sprida information under rasterna mellan de många olika seminarierna. På hemmaplan hade vi började vi studera Hassaniya, språket som talas i Västsahara och i flyktinglägren vi ska besöka. Lektionerna hölls av Senia Bachir Abderahman, en klassdeltagare som kommer från ett av flyktinglägren.

I november stormades protestläger i ockuperade Västsahara av marockansk polis. Klassen följde händelserna noggrant. Lägren bildades som en fredlig manifestation mot de socioekonomiska orättvisor som saharier i ockuperade området upplever varje dag. Siffrorna skiljer sig, men Polisario beräknar att ca 20 000 ska ha samlats människor för att protestera mot förtrycket.  Det tog nära en månads tid innan lägren revs och sattes i brand. Vi studerade medias täckning av nyheten, följde FN’ s reaktion och följde Marockos agerande. Det hela visade tydligt på omvärldens svaga intresse av konflikten. I början täckte knappt svensk media händelsen. Klassen var därför aktiva med att kontakta nyhetsbyråer och tidningar för att uppmana dem att rapportera om vad som skedde.

I samma månad bildade vi tre projektgrupper som kommer att arbeta tillsammans i lägren. Vi har en skrivgrupp, en radiogrupp och en dokumentärgrupp som kommer att jobba med olika ämnen. Varje elev kommer även skriva individuella reportage och artiklar som vi planerar att sammanställa i ett artikelhäfte. Artiklarna planerar vi att skicka ut tillsammans med alla Fria tidningar vilket har mötts av uppmuntran och intresse från tidningen.

Sista veckan inför resan har vi ägnat åt att planera vad vi ska göra under den första delen av resan då vi beger oss till Marocko och de ockuperade delarna av Västsahara. Vi har bestämt oss för att ha en grupp som ska försöka möta västsaharier, en som fotar i staden men inte går på några möten och en grupp som åker till Rabat och Casablanca för att besöka Svenska Ambassaden, EU ambassaden och försöker närvara vid förkunnandet av domen mot Brahim Dahane, en Västsaharisk frihetskämpe.

I morgon sätter vi oss på planet mot Marrakech och höjdpunkten på vår kurs.

Del 2
Flyktinglägret Smara, Tindouf Algeriet den 14/2 2011

Nu har halva resan gått och allt känns som en dröm. Vi kommer att vänta med att bifoga bilder tills vi kommer hem till Sverige då internet inte är lika lättillgängligt här som hemma.

Vi landade i Marrakech på förmiddagen den 25:e januari och begav oss till vårt hostell.  Andra dagen begav sig tre elever till ett möte med tio västsahariska studenter. En av studenterna är åtalad för att ha varit aktiv i demonstrationer mot det marockanska behandlandet av västsaharier och väntar nu på att hans dom ska bli avkunnad. Bland de övriga studenterna berättade en om hur han blivit torterad ett flertal gånger och om sin tid i fängelset.  Den 27:e januari åkte två, Frej Winge och Jonna Wijk till Rabat, där de försökte träffa Eneko Landaburo, EU kommissionens representant i Marocko. Han har uppgett att oberoende källor har intygat att försäljningen av naturresurser från ockuperade Västsahara kommer det västsahariska folket till gagn, vilket är ett krav för att försäljningen ska vara laglig enligt internationell lag. Elevernas uppdrag var att få ta del av vilka dessa oberoende källor är. Tyvärr blev deras inbokade möte inställt och Landaburos sekreterare gav inga svar på frågorna som Jonna och Frej ställde.  De var inte heller möjligt för gruppen att möta Brahim Dahane.

Samma dag åkte resten av klassen ner till El Aauin, huvudstaden i ockuperade Västsahara. Vi reste i två olika grupper, vid olika tidpunkter, för att vara så diskreta som möjligt. I grupp 1 var Elin Andersson, Anna Hakami, My Lundström och Josefine Malm. I grupp 2 var Lina Blindheimsvik Rossevold, Helena Engleson, och Emilia Mollgren. När första gruppen fick passera en säkerhetskontroll fick vi uppge vad vi arbetade med, anledningen till att vi skulle åka till El Aauin samt var vi skulle bo. Vi var även de enda på bussen som behövde visa våra pass. Den andra gruppen som passerade kontrollen tre timmar senare blev mer grundligt utfrågade. ”Skulle de träffa någon i El Aauin? Känner de någon där?” När mörkret till slut sänkte sig över staden hade vi alla åtta lyckats ta oss in på ockuperat område.

Grupp 1 spenderade tiden i staden med att vandra runt och fotografera medan grupp 2 spenderade en hel dag med att möta västsahariska människorättsaktivister och västsaharier som inväntar domar och fängelsestraff. De mötte även anhöriga till försvunna personer. En av människorättsaktivisterna var Aminatou Haydar, som är känd för sin hungerstrejk på Lanzarote 2010. Under hela tiden som gruppen åkte runt på olika möten var de förföljda av polisen. När dagen nått sitt slut och de återvände till hotellet väntade polisen på dem i lobbyn.  Polisen berättade att de hade brutit mot en marockansk lag när de pratat med lokalbefolkningen och att de därför måste återvända till Agadir, en stad i Marocko.  De hävdade att lagen finns till för att skydda turister och internationella besökare.  Gruppen försökte få poliserna till att berätta vad lagen hette och att de gärna ville se på den – utan resultat. Utvisningen fick uppmärksamhet i svensk, finsk, norsk och spansk media. Vi har nu hört att utvisningen kommer att tas upp som en skriftlig fråga till Carl Bildt i svenska riksdagen av Jonas Sjöstedt.

Klassen möttes upp igen den 2:e februari på flygplatsen på väg till Alger och fick tillfälle att prata igenom vad vi varit med om. I Algeriet stannade vi i två dagar innan vi flög vidare till Tindouf och flyktinglägren. Vi kom fram natten till den 5:e februari och kom då hem till våra värdfamiljer som vi ska bo hos under hela vistelsen. Vi bor i tre olika grupper och har två tolkar. En grupp bor hos Senia, som är deltagare i kursen, och som är en av de två tolkarna.

Radiogruppen har under resan fört en blogg där de lagt upp korta klipp om sina upplevelser och besök. I Marocko och den ockuperade delen gick mycket tid åt att komma på kreativa idéer för hur man kan spela in radio utan att dra uppmärksamhet till sig. Gruppen beskrev FN-närvaron i El Aaiun och känslan av att turista i Västsaharas huvudstad. I flyktinglägren fortsatte projektet och handlar nu om intervjuer på de studiebesök som klassen genomför. Hittills har bl.a. inlägg om Handikappcentret i lägret Smara, Olof Palmes skola i lägren El Aauin och centret för minskadade i lägret Rabouni publicerats. Bloggen finns på http://www.vastsahara.org./Radiogruppen planerar även att göra ett längre radioreportage om en familj för att visa på livet i lägren.

Filmgruppen gör en dokumentär om Västsaharas kamp för självständighet och om det internationella ansvaret i konflikten. Gruppen har gjort flera intervjuer där de talat om besvikelsen över att de fredliga förhandlingarna inte har gett resultat, om viljan till att ta upp vapnen igen och om EU:s fortsatta stöd till Marocko vilket bidrar till konfliktens fortgående.

I skrivgruppen finns flera enskilda projekt som kombinerar skrivandet med fotografier. En elev kommer att skriva en bok om konflikten och blanda fakta med intervjuer och möten i lägren. Övriga tre elever gör skrivreportage om skolsystemet i lägren, en om mattillgången och matlagningen i lägren och en elev skriver om motstridigheterna mellan att ha lägren som en tillfällig lösning samtidigt som man vill ha en mer permanent tillvaro.

Nu har halva resan gått och klassen har haft många möten. Bland annat har vi mött SADR: s försvarsminister, Afapredesa – en organisation som arbetar för familjer som har försvunna familjemedlemmar i ockuperade området, ett center för min – och krigsskadade, och den här veckan fick vi även träffa SADR: s president, Muhammed Abdelaziz. Vi fick tillfälle att berätta för honom vad vi varit med om i ockuperade Västsahara, om utvisningen och om våra projektarbeten. Vi har inbokat att möta UNHCR här i Smara, åka till befriade delen av Västsahara, samt delta i ett maratonlopp som kommer hållas här den 28: e februari – där många internationella gäster kommer att delta. En stor del av resan förutom mötena är upplevelsen av att bo hos familjer och komma nära deras vardagsliv och få se konsekvenserna av konflikten från insidan.

Vi ser fram emot att summera våra projekt och beskriva resten av resan i nästa rapport. Då hoppas vi även kunna bidra med lite mer bilder. Än så länge får ni nöja er med att läsa om oss i tidningsartiklarna som vi bifogar nedan.

På återseende!

Mvh Västsaharakursen
Jakobsbergs folkhögskola
http://www.jakan.nu/

Ett urval av artiklar som har kommenterat resan
http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-studenter-utvisades-fran-marocko?rm=print
http://www.fria.nu/artikel/86751
http://www.utriket.se/2011/01/svenska-studenter-utvisade-fran.html
http://www.nyan.ax/nyheter/?news_id=59912
http://jonassjostedt.se/?p=3130
http://www.arbetarenzenit.se/studenter-utvisade-ur-vastsahara/