Utrikespolitiska Föreningen i Lund

Stipendiat
Utrikespolitiska Föreningen i Lund, Annika Stjernquist & Frida Nannesson

Stipendiebelopp
60000 kr

Sammanfattning

En grupp på 11 ungdomar åker på en två veckor lång projektresa till Zambia i juni. Vi har i fyra månader haft kontakt med en zambisk ungdomsorganisation som vi kommer att resa med, göra studiebesök med och diskutera samhällsrelaterade frågor med.

Slutrapport

Nu har det gått några veckor sedan vi lämnade Zambia och kom tillbaks till Sverige. De sista dagarna i Livingstone var händelserika och i viss mån omtumlande. Vi mötte organisationen ”Contact and Trust Association” som jobbar med HIV/AIDS prevention och för att öka politisk medvetenhet och engagemang bland ungdomar. Med dem hade vi tre workshops om deras arbete, om ungdomsdeltagande och värderingar i olika kulturer. Det var tur att vi träffade en ny organisation under dessa 3 dagar då samarbetet med NCPWT försämrades. Det framkom att de inte gett chauffören den lön han borde ha fått och inte delat ut de matpengar som vi gett dem. Det fanns även misstanke om att vi blivit lurade på vissa hotell då de tagit mer betalt än vad som var skäligt och dessa pengar hade ledarna i NCPWT lagt i egen ficka. Det sista var dock svårt för oss att bevisa då vi fått kvitton från alla hotell, men de två tidigare anklagelserna visade sig stämma. Detta reddes ut men stämningen mellan oss och deras ledare var inte den bästa de sista dagarna.
De problem som uppstod gjorde det tydligt för oss vad problemen i Zambia är. Hur kan ett förtroende för ledare skapas när en frivilligorganisation lurar sina vänner på några hundralappar. Fattigdomen är så svår att mindre summor pengar blir viktigare än relationen mellan människor. Flera av de ungdomar vi pratade med nämnde korruption som ett av de största problemen i Zambia. Detta i kombination med att vi fått lära oss mer om hövdingsystemet gjorde att vi förstod att det är mycket invanda strukturer och makthierarkier som hämmar utvecklingen i samhället.
Trots de uppenbara problem som finns i Zambia fanns det också mycket tilltro till framtiden. Vi träffade ett flertal högt utbildade tjänstemän som studerat i Europa men som trots detta valt att flytta tillbaka till Zambia för att kämpa för Zambias framtid.
En viktig insikt efter denna resa är förståelsen för att det är så som i Zambia som större delen av världens befolkning lever. Vi tror att det är viktigt för den internationella förståelsen att vi i den rika delen av världen inser att vi inte lever som genomsnittet och att vi i vår vardag lär oss ifrågasätta våra konsumtionsmönster och levnadssätt.
Det vi har gjort sedan vi kom hem till Sverige är att ha en återträff med alla resenärerna. Vi har även hållit kontakt med NCPWT genom mail, sms och telefonsamtal. Vi hoppas att denna kontakt kommer att fortsätta och vi pratar redan om framtida möjliga samarbeten. Vi håller just nu på att skriva en artikel för ”Utrikesperspektiv” (UPF:s medlemstidning) som kommer publiceras i början av hösten. Det må låta klyschigt men vi tror att alla deltagare på den här resan bara av att ha fått en insikt i det dagliga livet i Zambia har förändrats och att vi aldrig kommer att gå tillbaka till det vi var innan. Ett intresse för hela den afrikanska kontinenten har väckts ibland oss och det kommer alltid vara närvarande i framtiden också.

Uppdatering

Vid skrivande stund befinner vi oss i Livingstone. Vårt 10 dagar långa utbyte med NCPWT lider mot sitt slut.  Detta utbyte är både lärorikt och intressant. Vi har fått ta del av den zambiska kulturen och fått en djupare förståelse för de sociala problem som möter folk i u-länder.

Efter en dag i Lusaka satte vi av mot Chipata. Innan avresan upplevde vi vårt första ”Courtesy call” på svenska ambassaden. Ambassadör Lars Ronnås välkomnade oss hjärtligt vilket besvarades med ett tacktal av Simukoku Phinehas, ledare för NCPWT, samt från vår sida. Innan vi gick fick vi chans att visa zambierna en bild på kungen och drottningen. Det uppstod funderingar hos zambierna hur ett land kan vara monarki och demokrati på samma gång.

Framme i Chipata blev vi inackommoderade på studentrum med zambiska studenter på Chipata College of Education. Detta var en ovärderlig upplevelse. Dagarna ägnades åt workshops och kvällarna åt tafatta försök att dansa afrikansk dans. De olika workshopsen behandlade HIV/AIDS, politik, traditionella ledare, ungdomsdeltagande, identitet och etnicitet. Här framkom det tydligt, dels hur lika vi tänker, dels vilka olika sociala bakgrunder vi har. För zambierna var det bland annat svårt att förstå att AIDS i Sverige inte leder till några övergivna gatubarn, medan det för oss var svårt att förstå vidden av detta problem i Zambia även om vi under resans gång tror oss ha kommit en liten bit närmre.

Studenterna åkte med oss till byn Madzimawe där vi fick hälsa på i en skola för föräldralösa barn, bo i en hydda och träffa, och knäböja för, byns ”Chief”. Klyftorna i denna lilla by var påtagliga. Medan chiefen bodde i ett stort hus och ägde två bilar sprang barn omkring i trasiga kläder och leksaker gjorda av plastflaskor.

Sista kvällen på colleget tillagade kvinnorna en festmåltid medan männen underhöll oss. Under denna kväll blev hierarkin än mer påtaglig. Annika fick i egenskap av ledare sitta vid honnörsbord med rektorn. Kvällen var mycket trevlig men nästa dag visade rektorn en annan sida. Ett avskilt möte hölls mellan rektorn och gruppernas ledare där rektorn hotfullt krävde att vi skulle finansiera en service av bussen vi lånat av skolan. Vi la oss inte i samtalet men efteråt sa Simukoku, tvärtemot vad som sagts under mötet, att det var under kontroll och att vi inte skulle behöva betala.

Nu är vi i Livingstone och de sista workshopsen är i full gång.

Annika Stjernquist & Frida Nannesson