Soulmaz Bashirinia, Göteborg. 10 000 kronor. Volontärarbete i Teheran

Stipendiat
Soulmaz Bashirinia

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Engagera och motivera unga tjejer i Teheran.

Få kunskap om situationen för unga tjejer i Teheran.

Att uppmärksamma, dela med mig av mina erfarenheter och väcka intresse och engagemang för internationella frågor.
Det krävs små insatser av många människor för att skapa engagemang och internationell förståelse. Genom att arbeta i ett nytt land kommer jag att få ny kunskap som kommer att leda till internationell förståelse hos mig. Jag kommer sedan dela med mig av mina kunskaper till andra.

Projektbeskrivning

Socialt arbete i Tehran

Solmaz Bashirinia, socionom från Göteborg, kommer under två månader att leda tjejgrupper i Tehran, Iran.  Under september månad kommer hon att beratta om sina erfarenheter på Frizonen Simone i Göteborg

Solmaz kommer att arbeta på Omid-e-Mehr som är en icke politisk organisation i Tehran. Organisationen arbetetar med att stärka unga tjejer som befinner sig i utsatta situationer.

Under perioden 100523-100723 kommer Solmaz att arbeta med värderingsövningar och samarbetslekar för att stärka tjejerna i grupp och som individer. Solmaz har tidigare erfarenhet av liknande arbete genom föreningen Frizonen Simone, som även dem riktar sig till unga tjejer i Göteborg.

Solmaz hoppas att hon genom denna erfarenhet kan lära sig mer om Iran och sociala arbetet där. Hon kommer att dela med sig av sina erfarenheter genom föreläsningar på Frizonen Simone under september månad.

För mer information kontakta Solmaz:
Solmaz_piccolo@hotmail.com
00989384731260/0046735122352

Uppdatering

Jag spenderade mina första dagar med socialarbetarna på Omid-e-Mehr för att lära känna omgivningen och deras arbete. Jag lärde mig att tjejerna som var där kom från mycket svåra familjeförhållanden där deppression och ibland självmordsförsök var vanligt.  Jag funderade på hur jag skulle klara av att styra en tjejgrupp med deltagare som inte mår psykiskt bra. Jag insåg även att jag visste mycket mindre om Iran och var osäker på om jag, med mina kunskaper och mitt material, överhuvudtaget kunde göra någon nytta här.

För att kunna möta tjejerna jag skulle arbeta med ville jag ta reda på vad det är som de har nytta av att prata om i en tjejgrupp. Jag märkte att man ofta talar om utseende och skönhet i Iran. Det räcker att ta en promenad ute för att få kommentarer från bade äldre män och unga killar som handlar om ens utseende och kropp. Aven bland tjejerna på Omid-e-Mehr var det vanligt att papeka varandras utseende negativt. Iran är ett av dem länder där man gör flest skönhetsoperationer och många har dåligt självförtroende.

Jag bestämde mig för att fokusera på självbild, självförtroende och skönhetsideal när jag skulle leda tjejgrupperna. Jag har hunnit ha tre tjejgruppstillfällen. Jag har lagt upp mitt arbete tillsammans med en socialsekreterare från Iran och hon kommer att ta över mitt arbete när jag lämnar Iran. Mina tjejgruppstillfällen hittills har handlat om kommunikation, vänskap och självbild.   Tillfället jag hade om självbild var mycket lyckat. Tjejerna skulle reflektera kring vad som händer i samhället som påverkar deras självbild och hur de kan få bättre självbild.

Det är svårt att komma utifrån och tala om vissa ämnen när jag själv lever i en helt annan verklighet och ibland inte alls håller med i vissa frågor. Men jag försöker att fokusera på tjejernas egna verkligheter och vad de kan göra där de befinner sig. Jag tror att jag kan göra ett bra arbete i Iran om jag fokuserar på att få tjejerna att tro gott och tala gott om sig själva.