Nishtiman Taheri – Barnarbete i Irakiska Kurdistan

Stipendiat
Nishtiman Taheri

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Mitt syfte med projektet är fördjupning och följder av barnarbete, med inriktning Irakiska Kurdistan. Detta kopplar jag till internationella förståelse för att jag tror att alla länder som har barnarbete har samma svar till varför barn hamnar i arbete. Folk i I-länder vet inte exakt vad barnarbete innebär, de kanske bara har hört talats om det på nyheterna. Därför mitt mål är att öka kunskaper hos en stor befolkning i världen genom mina böcker, min blogg och mina föreläsning.

Projektbeskrivning

Projektidé
Jag heter Nishtiman Taheri och läser sista året på samhällsvetenskapligaprogrammet på Karolinskaskolan. Alla elever som läser tredje året på gymnasiet måste nämligen göra ett projektarbete som motsvarar 100 gymnasiepoäng. Jag valde att göra mitt projekt om barnarbete i Södra Kurdistan därför att jag själv har bott där länge och jag har sätt hur små barn, kanske från 8 års ålder arbetar på gatorna, speciellt de som tillhör fattiga familjer. Det är den minnen som fick mig att välja detta ämne. Jag tycker att det är orättvis för alla de barn som tvingas till arbete istället för att gå i skolan och leva ut sin barndom. Jag kommer även att ta med lite om barnarbete i övriga delar av världen.

Mitt syfte med projektet är fördjupning och följder av barnarbete. Detta syfte tänker jag uppfylla genom att besvara följande frågeställningar:
1. Var och varför förekommer det barnarbete i världen?
2. Varför förekommer det barnarbete i Södra Kurdistan?
3. Vad görs för att stoppa barnarbete?
4. Vad är konsekvenserna av barnarbete?

Mitt mål är att öka denna kunskap hos en stor befolkning i världen genom att skriva en bok (som är tänkt att vara på svenska, kurdiska och engelska), en blogg, föreläsningar och genom att sprida ut arbetet via olika dagspress.
Jag kommer att resa till södra Kurdistan och där har jag tänkt att träffa en del organisationer som jobbar just med utsatta barn, göra enkätundersökning i olika skolor, ta bilder på de barn som arbetar, intervjua de barn som arbetar, deras föräldrar och några politiker. Informationen om världen tänker jag hitta från nätet.

Jag har fått stipendium på 10 000 kr till detta arbete från Olof Palme fonden. Fonden motiverar stipendiet på följande vis:
”Det arbete som du ämnar utföra anser vi på Olof Palmes minnesfond vara en betydelsefull del i kampen för internationell förståelse, antirasism och fred i Olof Palmes anda.”

Kontaktsuppgifter
Nishtiman Taheri
Granrisvägen 36 s
702 35 Örebro
e-meil: niishtiman@live.se
Tel: 0700989691

Slutrapport

I slutändan kom jag fram till att omformulera mina frågeställningar för att det skulle bli lättare att besvara. Dessa är de nya omformulerade frågeställningar:
1. Barnarbete i världen:

– Var förekommer barnarbete?

– Varför förekommer barnarbete i världen?

– Vad jobbar barn med?

– Vilka åtgärder finns det?

2. Barnarbete i Södra Kurdistan

– Hur ser barnarbete ut i Södra Kurdistan?

– Varför jobbar barn i Södra Kurdistan?

3. Vad görs för att stoppa barnarbete i Södra Kurdistan?

4. Vad är konsekvenserna av barnarbete i Södra Kurdistan?

Kort redovisning om händelserna under min resa i Södra Kurdistan;

Under min resa till Södra Kurdistan hade jag möjlighet att åka till två städer för att jobba med mitt projekt, Hawlér (Arbil- är det arabiska namnet) och Dohuk. Hawler är huvudstaden i Södra Kurdistan.

I Hawlér intervjuade jag tre barnarbetare och ställde lite snabba frågor till några andra barnarbetare. De tre barnarbetarna som jag intervjuade heter Azad (16 år), Peyam (14 år) och Yasen (13 år).

I Dohuk intervjuade jag Hassan Jalal, landsrepresentant för Diakonia i Södra Kurdistan.

I Dohuk besökte jag organisationen ”Kurdistan Save the Children” och blev mottagen av två personaler på plats, bl.a. chefen för organisationen i Dohuk.

Jag besökte Mental Health Center, en mottagning, främst för de barn som mår psykiskt dåligt. Där fick jag träffa Dr. Nzar Ismet och prata med honom, han är också chef för mottagningen.

Jag besökte Zewé Center, en skola som bl.a. gör det möjligt för barnarbetarna att komma ikapp skolan. Jag intervjuade rektorn på Zewé Center och jag fick ta med mig lite material om skolan och deras arbete.

Både Zéwe Center och Mental Health Center startades av Diakonia.

Sist men inte minst besökte jag Sawény Bnerety (en lågstadieskola) i Hawlér och fick genomföra en intervju med rektorn, Eli Reza Ehmed.

All dessa intervjuer finns renskskrivna och bifogade i min projektpärm om intresse för läsning finns.

En annan källa som jag använde mig väldigt mycket utav var Unicefs hemsida.

I   Jag redovisade mitt arbete enligt nedan:

Var med i skolans nyhetsbroschyr
Jag har redovisat arbetet för en årskurs tvåor på Karolinska skolan i Örebro
Har haft en två veckors utställning på Karolinska skolans bibliotek
Har haft föreläsning för en grupp i Kurdiska föreningen.
Tidningen, Nerikes Allehanda publicerade en artikeln om projektet den 22 maj 2011.
Jag kunde tyvärr inte blogga om arbetet eftersom i Södra Kurdistan var tillgången till Internet väldigt dåligt. Jag har inte heller skrivit en bok, vilket jag inte hann göra på ett år. Men jag känner mig inte klart med projektet än. Jag har planer på att resa tillbaka till Södra Kurdistan om några år och jämföra situationen nu och då. En bok vill jag skriva då. Jag kommer också att publicera ett videoklipp på Youtube med de bilder som jag fotade i Södra Kurdistan med en del fakta jag har. Länken till videoklippet kommer jag att bifoga till er i efterhand.

Jag tycker att projektet gick väldigt bra. Alla organisationer och personer som jag träffade i Södra Kurdistan var väldigt villiga till att hjälpa till och de hjälpte mig väldigt mycket.  Bidragsgivarna

Det enda bidragsgivare var Olof Palmes Minnesfond.  Resultat1. Barnarbete i världenVar förekommer barnarbete?

Barnarbete finns både i industri- och utvecklingsländerna. UNICEF uppskattar att det finns runt 250 miljoner barn mellan fem och fjorton år som arbetar. Dessa siffror kan vara högre med tanke på att många barnarbetare inte hamnar i statistiken, ex de som jobbar hos familjer, på gator och en del andra platser där arbetsgivaren lyckas med att inte visa att de har barnarbetare.

UNICEF menar att av de 250 miljoner barnarbetarna är det 120 miljoner som jobbar på heltid, medan resten kombinerar med studier och andra sysselsättningar.

Enligt UNICEF finns de flesta barnarbeten i Asien, Afrika och Latinamerika. Ekonomin har en stor effekt på barnarbete, t ex i Sydostasien minskar antalet barnarbete tack vare att ekonomin utvecklas i detta område. I Afrika arbetar ett av tre barn och i Latinamerika ett av fem. Enligt UNICEF har barnarbete ökat i dessa områden p.g.a. ekonomiska krisen på 80- talet och minskade resurser till utbildning.

Många tror att barnarbete bara förekommer i u-länder men det förekommer även i västländerna. Här följer några exempel:

I USA uppskattas 5.5 miljoner barn mellan åldrarna 12 och 17 år vara ekonomiskt aktiva. Oftast står deras arbete helt utanför statliga kontroll. I regionalen Neapel i Italien arbetar ungefär 90 000 barn mellan 8 och 14 års ålder. I Portugal används så unga barn som 12 åringar för tunga och farliga arbeten i byggen.

Några andra länder som har barnarbete är: Indien, Pakistan, Brasilien, Ryssland och Centralasien (västra Kaspakiska havet, östra Kina, norra Sibirien, Mongoliet, Södra Iran, Georgien, Armenien, Kaukasien och Azerbajdzjan).     Varför förekommer det barnarbete i världen?

De två största orsakerna till barnarbete är fattigdom och ekonomiska faktorer. I utvecklingsländerna är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Barn som inte går i skolan eller får dålig utbildningen löper mycket större risk för att bli utnyttjade. På många håll finns det inte heller tillräckligt med skolor eller lärare.

Den snabba urbaniseringen i världen kan också ses som en bidragande orsak till barnarbete. Människor flyttar från landsbygden i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. Men livet i städerna är också svårt och många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen.

Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. I Afrika där över 28 miljoner människor smittas av hiv/ aids gör att en hel generation vuxna utrotas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av familjen.

Andra orsaker till barnarbete är t ex överbefolkning, krig, nationernas egna sociala mönster och traditioner.     Vad jobbar barn med?

Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, t ex inom jordbruk. Traditionellt har barn under en lång tid hjälpt till med matlagningen, att passa småsyskon och utföra andra sysslor inom hushållet. Detta behöver i sig inte vara skadligt, utan berikande, enligt UNICEF. Men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet att gå i skolan och hinna leka. Förutom det kan arbetet inom familjen innebära stor fysisk påfrestning. Inom jordbruket, även om det bara är familjens gård, utsätts dagligen barn för farliga maskiner och giftiga bekämpningsmedel.

Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp hos andra. Denna grupp är en av de mest utsatta enligt UNICEF eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av arbetsgivare. Handel med barn och prostitution förekommer också.

En annan sort barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga och farliga fabriker. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar.

Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gator där barn bl.a. putsar skor, tvättar bilar, säljer tidningar, blommor mm.

Det händer att ibland barn säljs till fabriksägarna av fattiga föräldrar för en summa pengar. Barnen utnyttjas på olika vis och lever under fruktansvärda förhållanden. Många arbetsgivare utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner.

Det är fler flickor som arbetar, samt vid tidiga åldrar än pojkar enligt UNICEF.   Vilka åtgärder finns det?

Det finns lagar i barnkonventionen som skall skydda barnen. Det är framförallt artikel nummer 32 som behandlar frågan om barnarbeten, men flera andra artiklar är också relevanta.

Här följer ett urval:

* Artikel 32: Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårda arbeten som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa.

* Artikel 24: Barnet har rätt till hälso- och sjukvård.

* Artikel 28: Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning.

* Artikel 31: Barnet har rätt till lek.

Artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

Konventionen uppmanar vidare att alla undertecknade stater ska fastställa en minimiålder för barn som arbetar, reglera arbetstider och arbetsvillkor samt fastställa straff eller påföljder för dem som bryter mot dessa regler. Många länder har lyssnat till uppmaningarna och stiftat nya lagar samt vidtagit åtgärder.

UNICEF samarbetar med regeringen och andra FN-organer, som t ex ILO (International Labour organisation) i ett stort antal projekt som stödjer arbetande barn och deras familjer. Projekten som har genomförts har handlat t ex om att erbjuda utbildning och alternativ försörjning till barn som arbetar, skapa skyddande arbeten för minderåriga, söka upp och bistå barn med farliga arbeten, samarbeta med lokala och regionala frivilligorganisationer utveckla program för att föra barnarbetarnas talan.  UNICEF menar också att statistiken måste förbättras för att det ska bli lättare att granska situationen. UNICEF tycker att det är viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och kostnadsfri grundskola då en stor del av barnen i utvecklingsländerna inte går i skolan. UNICEF tycker också att det är viktigt att utöka och förfina lagstiftningen så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området. Också att alla företag ska garantera att inte göra affärer med företag som utnyttjar barn och att alla barnarbeten omedelbart avskaffas.
Hur ser barnarbete ut i Södra Kurdistan?

När jag bodde i Södra Kurdistan år 2000, och som jag kommer ihåg, var barnarbete enorm vanligt. Man kunde se barnarbetare överallt. Men nu när jag åkte tillbaka tyckte jag att barnarbete hade minskat, men detta berodde kanske på att det var skolperiod och att många barn var i skolan. En undersökning som Kurdistan Save the Children har gjort år 2010 i Dohuk visade att 78 % av de tillfrågade barnen i Dohuk jobbade under helger och sommarlov.
Genom mina observationer skiljer sig antalet barnarbetare i olika städer i Södra Kurdistan. Jag anser att skillnaden beror på hur aktivt staten och lokala organisationer jobbar. I staden Dohuk hade barnarbete minskat med 47 % från 2007- 2010 enligt Ebdulla Ibrahim, arbetsledare på Kurdistan Save the Children. Detta tror jag i stort sett beror på det arbete som görs i Dohuk, för att stoppa barnarbete. I Hawler (Huvudstaden i Södra Kurdistan) hade barnarbete ökat med 2 % och i Silemaniye hade det minskat med 33 %.

I Hawler och i Duhok såg jag att antalet barnarbetare skilde sig i en stor omfattning. I Duhok såg jag knappast några barn som jobbade medan i Hawler var det mycket vanligt.

Undersökningen ovan visade att majoriteten av barnarbetarna var pojkar. Procentuella siffran för barnarbetare som var killar var 98.8 %. Ibrahim förklarar detta med att inom den kurdiska kulturen är det vanligare att män jobbar eftersom det inte anses vara fint om kvinnor jobbar, vilket han tycker är ett dåligt tänkande. Samt när man gjorde undersökning så besökte man inte hem och det kan finnas flickor som arbetar hemma, t ex i andras hem.

Undersökningen visade att 88.8 % av barnen studerade medan de arbetade.     Varför jobbar barn i Södra Kurdistan?

I Södra Kurdistan har det inte varit enkelt för människorna att organisera sig eftersom där det har pågått krig under en lång period. Diktaturen Saddam Hussein förstörde kurdiska städer och byar och förutom allt detta dödade, kidnappade och begränsade han många kurders rättigheter.  Allt detta ledde till dålig ekonomi för Kurdistan och folket, många blev faderlösa, folk blev handikappade mm.

Därför jobbar idag de flesta barn för att kunna bidra med försörjningen i hemmet. Undersökningen som Kurdistan Save the Children gjorde visade att 67.4 % av barnarbetare i Dohuk jobbade för att bidra med försörjningen.

Bland de barn som jag pratade med fanns det t ex barn som hade en handikappad pappa som inte kunde jobba och deras mammor var tvungen att vara hemma och ta hand om hushållet och barnen. De flesta barnarbetare som jag mötte på gatorna var äldsta barnet hemma och hade därför ett större ansvar för att försörja familjen även om deras ålder var låg.

Andra orsaker som Kurdistan Save the Childrens undersökning visade är t ex att barn är trötta på att vara hemma på sin lediga tid, vill få arbetserfarenhet, blir tvingade av familjen eller härmar andra barnarbetare.

En del andra orsaker är att barn jobbar vid sidan av skolan för att t ex köpa en playstation, en mobil eller få pengar till cigaretter.

Förutom ekonomiska orsaker är stora familjer en ytterligare viktig orsak till att barn måste jobba, enligt Hassan Jalal (landsrepresentant för Diakonia). Enligt samma undersökning ovan består de flesta barnarbetarfamiljerna mellan 4 och 15 barn. I Dohuk ville man genomföra en lag som begränsade antal barn per familj men det har inte varit möjligt än. Kurdernas situation är inte helt stabil än därför tjänar kurder som nation på att de är många. Men lokalt är det inte bra om de ökar för mycket eftersom många fattiga inte klarar av att försörja sig samt det bidrag som fattiga familjer får från staten är lågt. 30 000 dinar (ca 250 kr)/ månad räcker inte långt.

Anledningen till att folk får många barn är kulturell och har religiösa orsaker samt att många kvinnor är lågt utbildade.

Inom Islam sägs det att ”varje barn som föddes ges mat av Gud”. Kulturella anledningar är att alla kvinnor inte respekteras av sin svärfar, svärmor, av sin man eller andra i omgivningen om de inte får barn.

En annan orsak till fattigdom och barnarbete är urbanisering, många flyttar från byar till städer och detta leder till att alla familjmedlemmar måste jobba för att kunna försörja sig.

De fyra vanligaste jobben är skoputsning, byggare, arbete på gator och i butiker.    3. Vad görs för att stoppa barnarbete i Södra Kurdistan?Hur går jobbet till?

Idag samarbetar Diakonia, Zéwe Center, Kurdistan Save the Children, statlig personal, utbildningsenheten i Dohuk, imamförsamlingar, ungdomspoliser, trafikpolisen, poliser som arbetar med människor som har begått synder och en del andra lokala organisationer som Heval Center för att långsamt och professionellt ta bort barnarbete i Dohuk. Detta samarbete började efter att barnarbete hade ökat dramatiskt i Kurdistan. De träffas minst en gång i månaden och de utför sina arbeten med hjälp av varandra.

De jobbar genom att samla barn från gatorna och till detta används inte en polisbil, utan en civil bil eftersom de anser att barnens rädsla och skam över att bli tagna av poliser när allmänheten ser det är skadliga för barn.

Sedan görs det en undersökning och en bedömning om varför barnet jobbar. Om barnen inte går i skolan eller har hamnat efter med skolan så skickas dem till Zéwe Center (en extra skola som startades av Diakonia år 2000, för de barn som hamnat efter i studier p.g.a. arbete) där det finns lärare och möjligheter att få hjälp. De barn som mår psykiskt dåligt får behandling på Mental Health Center. En del människor skrattar åt de barn som jobbar på gatorna. Klasskamrater och grannarnas barn skrattar också åt dem ibland. De minderåriga påverkas mentalt av allt detta och behöver hjälp säger Jalal.

De barn som jobbar p.g.a. ekonomiska skäl kan deras familj få bidrag/ jobb så att barnen från den familjen inte ska behöva jobba igen.

Heval Center är en speciell organisation som jobbar med minderåriga som har begått brott av olika anledningar. Några unga begår även mord. I Irak finns det inte speciella fängelser för unga brottslingar utan det är samma rättegång och samma fängelse för alla. Istället för att unga ska behandlas där så får de hjälp av det samarbete kommittén som jag nämnde i början. Tillsammans med Haval Center gör de en utredning för att hjälpa unga brottslingen på bästa sätt, genom psykologhjälp och ge dem utbildning. Det är naturligt att ett barn som hela tiden är ute kommer att drabbas negativt samt riskerna är stora att de träffar på dåliga människor som vill utnyttja dem, därför anses samarbetskommittén att det är viktig att ta hand om dem.

Sedan de organisationen och dem statliga personalen började samarbeta har barnarbete i Dohuk minskat med 47 % mellan 2007- 2010. Hassan Jalal sa att de har försökt jobba på andra orter också men de har inte haft tillräckligt med medel för att genomföra detta och i dagens läge har de inte kunnat göra många planer för andra orter. I början tog de Diakonia till Hawler (huvudstaden i Södra Kurdistan) men varken Diakonias pengar eller statens pengar räckte till och de var tvungna att vända tillbaka till Dohuk. De hade också tänkt jobba i Silemanye (en annan stor stad i Södra Kurdistan) men det skulle också kosta mycket.

När jag frågade Hasan Jalal om varför inte Kurdistans parlament satsar mer på denna verksamhet även på andra platser i Södra Kurdistan så berättade han så här:

Kurdistan är rikt på olja och andra råmaterial men fortfarande kan vi inte använda oss fullt ut av våra resurser. Parlamentet i Irak bestämmer fortfarande över en stor del av Kurdistans ekonomi. De vill inte att vi kurder ska ha eget parlament och makt över våra resurser utan vill att det ska finnas ett parlament över hela Irak. Att vi har eget parlament och om vi ska ha full makt över vår ekonomi anses enligt dem en splittring av Irak.

Andra saker som kostar oss både ekonomisk och arbetskraft är att det finns mycket som behöver göras i Kurdistan, t ex våra städer var som byar tidigare och allt detta behöver byggas. Andra problem som finns är att det finns olika kurdiska partier här som ibland inte kommer överens med varandra. De två stora partierna KDP och PUK kommer bra överens nu. Men ett annat nytt kurdiskt parti med namnet Goran kan göra situationen orolig. Kurdiska Parlamentet kämpar för att bevara situationen stabil. Men även grannländer som Syrien, Turkiet och Iran är man rädd för.

Jag kan förstå vad Hassan Jalal menade och jag håller med honom. Södra Kurdistan blev självständigt 1991 men det var först år 2003 som Saddam Hussein gick från makten och kurderna där blev fria. För att ett land/ område ska bli stabilt efter många års krig, diktatoriskt ledarskap och oroligheter behöver göra det och tid för att det ska bli stabilt. Därför är det fortfarande mycket som behövs göras i Södra Kurdistan och allt måste prioriteras. I Irak som helhet jobbar man mot terrorism, för demokrati och utveckling i dagens läge.

Kurdistan Save the Children är en frivilligorganisation som får bistånd från rika människor, både i Kurdistan och utlandet. Hero, Jalal Talebanis fru, är chef för organisationen. Kurdistan Save the Children finns i Duhok, Hawler och Silemany. Det stora kontoret finns i Silemany. Under de senaste åren har de jobbat mest effektivt i Dohuk och Silemaniye, säger arbetsledare Ibrahim.

Organisationen ger varje månad bidrag till 76 familjer i Dohuk för att de ska kunna försörja sig och för att deras barn inte ska behöva jobba igen. Bidragen är max 150 000 dinar (ca 1100 kr). Ett barn som jobbar skulle inte kunna tjäna denna summa, säger Ibrahim.

Under ett år köper de fem gånger kläder och skor åt barn från låginkomsttagarfamiljer eller barn utan föräldrar. Dessa delar de ut under olika högtider, t ex Kurdiska nationaldagen och internationella barndagen. Varje månad köper de också mediciner åt 30 behövande barn i Dohuk.

Zéwe Center är öppet för barn, alla vardagar mellan 8.00- 13.00 men deras personal finns kvar till kl. 17.00 och om det kommer barn innan 17.00 så hjälper de dessa. Barn kommer hit när de vill och behöver hjälp. Men ibland har Zéwe Center aktiviteter under bestämda tider, t ex under sommaren och då tar de emot ett stort antal barn. De startade sommarkurser därför att det är då många barn är lediga och sysslolösa och befinner sig på gatorna och jobbar.

De har kurser för föräldrar som är analfabeter och syftet med detta är att sprida informationen om nackdelarna med barnarbete. Personalen på Zéwe Center åker också runt till olika skolor och informerar barn och lärare om olika nackdelar.

Zéwe Center har ekonomiprojekt för de familjer som behöver det. De kan t ex ge en viss summa till en familj för att de ska starta eget och när det börjar gå bra för dem så betalar de tillbaka summan lite i taget.

Zéwe Center delar också ut tidningar där det finns telefonnummer för nödsituation eller om barn som arbetar behöver prata med någon. Barn som känner sig utsatta av sin arbetsledare kan ringa till det numret så blir de omhandtagen av myndighetspersonaler. I den tidningen publiceras också lagar som gäller för barn som arbetar och om nackdelarna med barnarbete.

Kurdiska parlamenten har öppnat sådana ställen även på andra platser i Kurdistan säger rektorn på Zéwe Center, t ex i Zakho, Amedye, Akre och Dyana.

Det finns lagar som ska skydda barnen och här nedan har jag tagit med några som är intressanta:

Enligt lag i Irak får barn under 15 år inte jobba överhuvudtaget. Undantag är om barnen jobbar hos någon i familjen/ släkten. Jag tycker lagen ska gälla alla barn och att de inte heller ska få jobba hos någon i familjen eftersom arbete är skadligt för barn.

Enligt samma lag får barn mellan 15 och 16 år inte jobba mer än 7 timmar varje dag.

De barn som är äldre än 15 år får inte jobba mer än fyra timmar i sträck och ska ha minst en timmes rast.

Minst en gång per år ska barn som arbetar genomgå en hälsoundersökning.

Alla barn ska gå i skolan till och med årskurs 9. Men Hassan Jalal, Ebdulla Ibrahim och Eli Reza Ehmed menade att alla inte följer lagen och kontrollen från staten är dålig.

Utbildning från årskurs ett till universitet är gratis i Södra Kurdistan och detta är för att alla barn ska ha råd och möjlighet att studera. Kurdistans parlament satsar också hårt för att utbildningen ska förbättras hela tiden, de använder sig/ utvecklar sitt skolsystem efter svenskt skolsystem.  4. Vad är konsekvenserna av barnarbete för Södra Kurdistan?

I Södra Kurdistan är det nästan bara kurder som finns inom olika samhällstjänster som läkare, ingenjörer, lärare och de vill att det ska fortsätta så.

I dagens läge utvecklas Södra Kurdistan och ekonomin blir bara bättre och bättre. Det är många företag som startar här, speciellt utländska. Samt Kurdistans parlament blir bättre på att leda området. Men det finns många analfabeter eller människor med låg utbildning i Kurdistan.

För att ett land ska bli framgångsrikt och utvecklat behöver även folket i området utvecklas och hänga med i den internationella utvecklingen och släppa en del av de gamla tankarna. Barn som arbetar och inte går i skolan/ slutar skolan tidigt försämrar detta problem. Speciellt är det många kvinnor som har låg utbildning. Undersökningen som Save the Children gjorde i Dohuk visade att 99 % av mammorna till barnen som jobbade hade ingen/ låg utbildning.

Ju mer människor som utbildar sig desto lättare tror jag att det är för dem att få jobb och kunna bidra positivt till samhället. Genom detta minskar risken för barnarbete.

Det är naturligt att oroligheter och brottsligheter ökas när barn/ ungdomar befinner sig på gator flera timmar om dagen. Det finns risk att de träffar på människor som vill utnyttja dem.    Kort reflektion över hur arbetet har bidragit till den internationella förståelsen

Hela min skola (Karolinska skolan) fick reda på att det pågår barnarbete i Södra Kurdistan och varför det pågår och vilka åtgärder som finns. Samt en artikel på två tidningssidor blev publicerat på en lokal tidning. Allt detta ser jag som en internationell förståelse, folk får upplysningar om en verklighet som är ovanligt i Sverige.

I Södra Kurdistan var både organisationerna och personer jag träffade väldigt glada över att vi bryr oss om de och förr deras verklighet och arbete vidare till en större befolkning. Jag hoppas också att folket i Sverige och andra platser ska precis som Diakonia reagera och försöka bidra till med åtgärder till att avveckla barnarbete i Södra Kurdistan och andra platser. Videoklippen som jag tänker publicera kommer att nå en större befolkningsgrupp.

Uppdatering

BARN ARBETE I SÖDRA KURDISTAN OCH I VÄRLDEN
Rapport 2, kort beskrivning om hur mycket jag har hunnit hittills
Halva tiden av projektet har passerat nu och jag har kommit en lång väg. Jag har följt min projektplan som jag skickade till er i början av projekten. Jag har rest till Södra Kurdistan och gjort det jag hade beskrivit i projektplanen, (informationsamlingen/ undersökningen är alltså färdig).Det som jag har kvar nu är att sammanställa alla delarna och förberedda mig inför redovisningen. Slutresultatet kommer jag att skicka till er så snabbt jag är klar, enligt planeringen i Juni 2011.
Mvh Nishtiman Taheri