Johan Rosell – Praktikplats på Sveriges Ambassad i Saudiarabien med inriktning på MR-frågor

Stipendiat
Johan Rosell

Stipendiebelopp
6000 kr

Sammanfattning

Praktiken på Sveriges Ambassad i Riyadh, Saudiarabien, har som syfte att ge erfarenhet samt sätta de teoretiska kunskaper på prov som jag under två år har fått i min utbildning. Praktiken är inriktad på mänskliga rättigheter och jag kommer ha som främsta uppgift och skriva rapporter om hur mänskliga rättigheter upprätthålls i landet och jobba med detta under handledning av personal med samma inrikting.

Projektbeskrivning

Idén att söka praktikplats vid Sveriges ambassad i Riyadh, Saudiarabien, kom under mina utbytesstudier i Syrien där jag studerade arabiska under vårterminen 2010. Jag har under två år studerat arabiska och Mellanösternkunskap vid Lunds universitet och har under mina studier fått ett stort intresse för mänskliga rättigheter. Det föll sig därmed ganska naturligt att en praktikplats på någon av Sveriges ambassader i Mellanöstern skulle ge mig möjlighet att sätta både mina teoretiska såväl som praktiska kunskaper på prov inom mina huvudämnen. Samtidigt som jag skulle få praktisera mina tidigare erhållna kunskaper var min förhoppning att jag även skulle kunna bidra med nyttig hjälp till ambassaden genom mina språkkunskaper.

Praktiken på Sveriges ambassad i Riyadh syftar till att, genom politisk rapportering och dagligt fortlöpande arbete, följa med i ambassadens verksamhet. Mina förhoppningar är att få visa att Sverige är ett land som står för mänskliga rättigheter genom att rapportera om läget i Saudiarabien samt om de tre länder den svenska ambassaden ansvarar för; Jemen, Oman och Kuwait. En av mina främsta uppgifter under den fyra månader långa praktiken är att skriva två omfattande rapporter om läget för mänskliga rättigheter i Jemen och Kuwait. Rapporterna kommer att publiceras på regeringen hemsida i slutet av mars 2011 på http://www.manskligarattigheter.gov.se/.

Vidare hoppas jag få möjlighet att samla in information till min framtida kandidatuppsats och dela med mig av mina erfarenheter.

Slutrapport

Jag har under fyra månader praktiserat vid den svenska ambassaden i Riyadh, Saudiarabien. Då ambassaden ansvarar för fyra länder; Saudiarabien, Jemen, Kuwait och Oman, har praktiken erbjudit mycket varierande arbetsuppgifter där ingen dag har varit den andra lik. Mina arbetsuppgifter på ambassaden har skiftat mycket men fokus har hela tiden legat på politisk rapportering och arbete för mänskliga rättigheter.

Den politiska rapporteringen har haft lite olika syften. I vissa fall har det varit fråga om uppdateringar av redan befintliga rapporter om det politiska läget i de fyra länderna. Majoriteten av rapporteringen har dock syftat till att redogöra för svenska UD om aktuella händelser i de fyra ansvarsländerna. Ett exempel var när den saudiska religiösa eliten genom en ”fatwa”, religiöst juridiskt utlåtande, i november förra året förbjöd kvinnor att arbeta som kassabiträden och all annan form av yrken där de ”riskerar” att komma i kontakt med män. Ett annat exempel är en rapport jag skrev i samband med den internationella dagen mot dödsstraff om att Saudiarabien är ett av tre länder i världen som fortfarande verkställer dödstraff på minderåriga.

Rapporten om dödstraffet fick även medieutrymme här i Norden då jag blev intervjuad av Norges största dagstidning, Aftenposten, som tagit del av rapporten. Intervjun resulterade i ett dubbeluppslag i tidningens söndagsutgåva den 7/11 2010 där min rapport diskuterades. Jag har även skrivit för Utrikesperspektiv som är Utrikespolitiska Föreningens i Lund medlemstidskrift om min tid i Saudiarabien.

Min främsta uppgift på praktiken, bortsett från den löpande rapporteringen, har dock varit insamling av material till två omfattande redogörelser om läget för mänskliga rättigheter i Jemen och Kuwait, två av ambassadens ansvarsområden. Arbetet var tidsödande och mycket omfångsrikt då den främsta informationsinhämtning skett från dagspress, både engelskspråkig och arabisk.  Jag fick planera och genomföra en resa till Kuwait där jag höll intervjuer med journalister, professorer och grupper som jobbar för mänskliga rättigheter i landet. Intervjuer gjordes även på ”hemmaplan” i Riyadh. Då säkerhetsläget i Jemen inte tillät en resa dit, skedde informationsinhämtningen främst genom press men även genom intervjuer med olika FN-organ samt ambassadtjänstemän vid andra länders utrikesförvaltningar som regelbundet gjorde resor dit.

Som så ofta är fallet ligger inte svårigheten i själva informationsinhämtningen, som det ofta finns gott om, utan i själva analyserandet och sammanställandet av informationen. Detta har varit väldigt tidsödande men också otroligt lärorikt och intressant. Då mänskliga rättigheter är ett så pass brett begrepp som innefattar allt ifrån jämställdhetsfrågor och medborgerliga och politiskt rättigheter till ekonomiska och sociala rättigheter har jag fått en stor kunskap om MR-läget i länderna. I takt med att min kunskap i ämnet har växt, har också min motivation och ambition att arbeta för dem utvecklats. De två rapporterna om läget för mänskliga rättigheter i Jemen och Kuwait kommer att publiceras på regeringskansliets hemsida http://www.manskligarattigheter.gov.se/ någon gång i slutet av mars 2011.

Innan jag påbörjade min praktik vid ambassaden funderade jag på vissa frågor som gjorde mig en aning obekväm. Det faktum att Saudiarabien är Sveriges största handelspartner i Mellanöstern samtidigt som landet är undermåligt vad gäller mänskliga rättigheter gör situationen en aning prekär. Hur kan Sverige göra affärer med ett sådant land? Frågan är besvärlig i många avseenden och jag bar den med mig under hela min praktikperiod. En del av svaret till denna fråga växte fram under min rapportering och informationsinhämtning. Sverige är, och ses, som ett föregångsland i världen på området mänskliga rättigheter. Vi har en historia av stora namn som vigt sina liv åt att bekämpa orättvisor runt om i världen. Sverige har även en stark ekonomi och stora svenska företag är konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Med dessa två aspekter kan Sverige förmedla och marknadsföra en bild som förhoppningsvis kan leda till att länder som Saudiarabien rycks med och får inspiration av oss. Min mening är att man inte bara kan använda piska för att förbättra världen, det måste ske med en sorts avvägning med både piska och morot. Bara att en besökande saudisk medborgare möts av en kvinnlig medarbetare på ambassaden eller att ett besök av en saudisk delegation till Sverige möts av kvinnliga motsvarigheter till kollegor, anser jag vara en liten bit på vägen. En frånvaro av svensk verksamhet i Saudiarabien hade med största sannolikhet inte påverkat landet alls i MR-syfte. Enda sättet för Sverige att sprida mänskliga rättigheter är att verka där så mycket som möjligt. Faktumet att Sverige ligger topp fem på ”Global Gender Gap Reports” lista för mest jämställda länder tillsammans med våra nordiska grannar anser jag vara obekvämt för Saudiarabien och andra länder där mänskliga rättigheter är inskränkta. Man kan köpa mycket för oljepengar, men inte jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Min förhoppning efter avslutad praktik är att mina rapporter om mänskliga rättigheter i Jemen och Kuwait skall bidra till nyttig kunskap om länderna och om var Sverige står i frågan. Det jag har lärt mig under min praktik kommer jag även ta med mig till mina framtida studier och närmast min kandidatuppsats. Jag vill avsluta med att tacka Olof Palmes minnesfond för den möjlighet deras stipendium gett mig.