Joel Markgren. 10 000 kronor. Praktik i Mocambique

Stipendiat
Joel Markgren

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Syftet med projektet är att skapa internationell förståelse för lantbruk och människors levnadsvillkor på landsbygden, genom att praktisera kvalificerade agronomuppgifter i Cuamba, Mocambique.
Projektet kommer att ge mig förståelse i hur lantbruket bidrar till fred och stabilitet genom att tillgodose människors behov. Detta kommer ge mig en inblick i hur biståndsarbete fungerar, samtidigt som jag får vara till nytta och kan bidra med mina kunskaper.

Projektbeskrivning

Mitt namn är Joel Markgren och har precis avslutat det tredje årets studier på  Mark/-Växt Agronom programmet på SLU, Ultuna.  Till min glädje har jag tilldelats 10 000kr från Olof Palmes minnesfond för en två månaders ”kvalificerad” praktikresa till Mocambique!  Arbetet kommer att äga rum på ett ”Agrofoestry”- trainingcenter, som är en demonstrationsodling i denna speciella odlingsteknik. Den ligger i Cuambadistriktet i norra Mocambique.  Praktikens syfte är främst att ge mig, som blivande agronom, kunskap och erfarenhet om hur rådgivning inom den agrara sektorn fungerar rent praktiskt. I detta specifika fall så kommer det att ge en insyn i hur en biståndsrörelse fungerar och vilken roll agronomen har i den. Det kommer också ge förståelse av vikten av en utvecklad landsbygd och ett fungerande jordbruksystem, för ett samhälles överlevnad och politiska stabilitet. I ett samhälle med en fungerande matförsörjning kan också bättre levnadsvillkor och demokrati växa fram.  Under praktiken kommer jag att arbeta med olika former av försök som utförs på demonstrationsodlingen, delta i flera ”outreach program” för att förmedla kunskap till och mellan lantbrukare och delta i undervisning inom bland annat biodling och näringskretslopp i ett lantbruk utan konstgödsel.

 Efter hemkomsten kommer jag att hålla några föredrag, där jag visar bilder och berättar om mina erfarenheter i detta angelägna projekt.

Slutrapport

Slutrapport för mitt praktikarbete i Mocambique

Detta har varit en enormt lärorik resa. Jag har fått var med om och sett många saker, både positiva och negativa.

Bland det mest negativa var den utbredda fattigdomen. Det är svårt att förstå vad fattigdom kan orsaka, om man inte på något sätt själv är drabbad av den. I de områdena jag besökte så kunde man klart och tydligt se att fattigdomen dödade folk. Jag fick se svältande familjer ute på landsbygden, där särskilt barnen hade råkat riktigt illa ut. Jag fick även bevittna hur ett samhälle fungerar då infrastrukturen inte existerar. Jag fick uppleva att folk dog på sjukhuset för att det varken fanns kvalificerad personal eller mediciner.

Bland det positiva jag fick uppleva var människornas positiva attityder. Trots de hårda villkoren så tyckte många att det fanns en ljus framtid, inte minst för de bönder som jag och mina kollegor åkte ut och gav rådgivning till. Vi spred rådgivning om flera enkla, men väldigt effektiva metoder för att slippa hantera svedjejordbruk, minska vatten användningen under torrperioder och konservering av skördeprodukter.

Även om detta projekt var väldigt småskaligt så är jag mer än nöjd med de resultat jag fick. Jag var med och startade upp flera mindre projekt som finns på demonstrations- och experimentfältet på det universitet som låg i samma område som jag arbetade i. Jag är också väl medveten om att olika bondeorganisationer, liknande LRF, sprider dessa tekniker ut på landsbygden. Förhoppningsvis så kommer åtminstone ett av de projekt jag var involverad i kanske komma till användning för rådgivningsverksamheten i Mocambique.

Jag har nyligen presenterat mitt arbete för min hemförsamling S:t Ansgar och mitt universitet.
Jag har frågat min gamla gymnasieskola och en av mina andra bidragsgivare, De Laval inter-
national om de vill att jag ska komma och hålla en muntlig presentation och där väntar jag svar.

Jag vill passa på och tacka Olof Palmes minnesfond för deras bidrag och hoppas på ett eventuellt fortsatt samarbete för framtida liknande projekt.

Jag tackar också mina övriga sponsorer som var med och gjorde denna fantastiska resa möjlig:

Stiftelsen Karin och Gösta Rittners Stipendiefond

De-Laval international AB resestipendie

Lunds Missionsällskap

Axel Pehrsson-Bramstops stipendiefond

Svenska kyrkan Helga Trefaldighets församling

Uppdatering

Hej!  Nu har jag varit i Mocambique i en månad! Det är ganska svårt att förklara hur det är här nere eftersom det skiljer sig så mycket från livet i Sverige, men jag ska försöka att göra mitt bästa.   Något som man snabbt inser, är att man får ta dagen som den kommer – det blir inte alltid som man har planerat. Detta med tanke på att det inte existerar en fungerande generell daglig infrastruktur och för att fattigdomen är så utbredd. Ett exempel på bristen i den dagliga infrastrukturen är att det tar 8 timmar att färdas 300 km på de “bra” vägarna. Bensinen kan ta slut i städerna och då blir man strandsatt till nästa leverans, som ingen vet när den kommer.  Jag har gjort flera resor ut till bönder och deltagit i möten med bondeorganisationer, motsvarande den svenska LRF.  Jag har själv blivit undervisad om agroforestry och också undervisat om biodling och berättat om europeiska metoder på Agroforestrycentret. För tillfället ska jag försöka starta upp två projekt i området. Ett där jag lär ut hur bönderna kan använda en enkel pollineringskupa, “Top-bar beehive”, for att höja skörden och dessutom få en eventuell honungsproduktion. Jag ska även utforska om det går att konstruera en biogasreaktor som skulle kunna ge gas för matlagning och uppvärmning, samt göra det lättare att använda människoavföring som gödselmedel. Jag har hittat ritningar där man i princip har en grop, tre rör och en stor plastsäck för att klara av det, men vi får se om det fungerar… Det ar väldigt viktigt att det inte blir for komplicerat, dels pga bristande resurser och dels för att det inte får blir för svårt att använda. Men jag är imponerad av uppfinningsrikedomen här nere, t.ex så har man stora problem med skadeinsekter som äter upp grödorna. Bönderna är i stort behov av insekticider, men eftersom det inte finns några insekticider på marknaden (undantaget för dem som kontraktodlar bomull och tobak) så använder man växtsaft från papayablad och sprutar över grödorna med positivt resultat! Billigt och enkelt blir det, men jag är ganska säker på att det inte är nyttigt, för även om det ar naturligt så ar det toxiskt.  Det finns stor potential for ett bättre lantbruk, dock finns det begränsningar på grund av att många av jordarna består av den näringsfattiga röda jorden.Genom enkla tekniker med t.ex kompost och gödningsmedel kan man få dessa jordar att fungera, och det finns relativt stora odlingsbara arealer. Större delen av den areal som jag har besökt skulle kunna gå att mekanisera och det finns ett stort utbud av odlingsbara grödor och med rätt teknik så går det att få skördar året om.   För att jordbrukarna ska få högre avkastning måste bl.a följande problem åtgärdas;

Den dåliga infrastrukturen.
Den bristande allmänkunskapen om lantbruk. T.ex använder man sig i stor omfattning av svedjejordbruk, vilket för det mesta bara ställer till problem som t.ex skogsbränder, ett onödigt stort folkförflyttande och en onödigt stor markareal som brukas på ett ineffektivt sätt då marken oftast bara ger näring för året efteråt.
Vid ett tillfälle stötte vi på en bonde som odlade tomater, men han hade inte lärt sig att man kunde odla dem på stängel for att ge stabilare plantor (vilket gjorde att man tänkte, ojojoj hur ska det här gå?), han lyssnade dock på det vi sade och verkade tillämpa det mesta som vi lärde ut.

Tobaks- och bomullsodlingar. I området är bomull och tobak de två större ekonomiska grödorna. Men oftast brukar inte bomulls- och tobaksföretagen betala det korrekta priset för att odla dessa grödor, vilket i vissa fall kan leda till att bönderna inte får något betalt alls for sin insats. Det som gör det extra problematiskt är att just tobak och bomull dessutom är två väldigt krävande grödor med stora närings- och vattenbehov vilket kan ge effekter som lägre skörd for efterkommande grödor, eftersom de har alleopatiska effekter.
De utländska investeringarna. Flera stora utländska skogsbolag har funnit intresse i landet och har som plan att plantera stora arealer skog. Problemet är att ofta brukar dessa skogsbolag lura lantbrukarna att sälja sin jord till dem. Det resulterar i att stora konflikter uppstår mellan skogsbolag och lantbrukare. Bland annat har jag hört att vissa lantbrukare totalt eliminerar plantagen och i andra fall överger människorna området och gör det omöjligt for skogsbolaget att fungera, eftersom det då inte finns någon arbetskraft.
Böndernas egen motvilja. Det är inte helt lätt att få bönderna att lyssna på undervisningen, dels for att de har sina traditioner och dels för att de vet hur mycket deras lantbruk kan producera. Det medför en oro för att experimentera med nya metoder eftersom man inte vet hur hög skörd det kan ge. Samtidigt känner jag stor respekt för dem, för de lyckas få sina familjer att överleva med de enkla tekniker de har och familjens överlevnad står på spel vid förändringar. Det finns skolor som erbjuder fri skolgång, men många barn sänds inte iväg till skolorna eftersom de behövs som arbetskraft. Den många gånger, bristfälliga skolgången är säkert också ett hinder för vår undervisning.
Trots dessa problem är människorna otroligt optimistiska och de tror på en ljus framtid. Vi försöker,  genom studiecirklar och besök hos bönderna, visa hur de med relativt enkla medel kan höja sina skördar. De bönder som tar till sig av våra råd får oftast positiva resultat och flera utav dem visar stolt upp sina odlingar och pratar om att expandera. Det kan dock vara värt att notera att böndernas arealer inte är särskilt stora. De säger gärna att de har runt 2 ha, men i verkligheten kanske de har max.  motsvarande1 fotbollsplan.   Någonting som jag har lagt märke till och som jag inte hade en aning om innan jag kom hit är att det är relativt demokratiskt och stabilt i regionen, trots fattigdom och brist på föda. Visserligen är det i praktiken bara ett parti som styr landet, men jag får åtminstone en känsla av att det är på korrekt demokratiskt grund placerat vid makten. Med undantag för huvudstaden, verkar polisväsendet inte vara så korrupt, antagligen därför att samhällena är så pass små och man får en känsla av att alla känner alla. Jag har inte stött på någon som helst form av brottslig aktivitet. Det verkar vara två olika sorters fattigdom ute på landsbygden och i städerna. Ute på landsbygden går det att överleva, även om du inte äger något, men i städerna går inte det, så där är man tvungen att ta till mer drastiska handlingar för sin överlevnad.   Jag kommer inte kunna ändra landet med min korta vistelse här. Men förhoppningsvis kan mina idéer och synvinklar ge någon positiv erfarenhet till de jag möter. Personligen har jag verkligen insett vikten av ett fungerande lantbruk.    Hälsningar  Joel MarkgrenCuamba, Mocambique