Ida Zachrisson, Göteborg. 10 000 kronor. Det sociala arbetet med flykting- och integrationsfrågor

Stipendiat
Ida Zachrisson

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Studier i socialt arbete på Makerere University i Kampala, Uganda och i samband utföra fältstudier för en uppsats.

Syftet är att bredda mina perspektiv kring socialt arbete med flykting- och integrationsfrågor. Målsättningen är att möjliggöra en vidareutveckling av arbetet på hemmaplan. Då integrations-arbete är ett viktigt och omfattande arbete i Sverige är det av stor vikt att det lyfts fram. Genom internationell förståelse kan vi öka möjligheterna för att skapa ett hållbart samhälle.

Projektbeskrivning

I Sverige är implementeringen av barnkonventionen under all kritik, segregationen är omfattande och Sverige blir till och med anmält för att bryta mot de mänskliga rättigheterna.

Min projektidé har som målsättning att öka kunskaperna kring flykting- och integrationsfrågor med fokus på barn och unga, ett arbetsområde som förtjänar all uppmärksamhet. Hur kan vi arbeta med dessa frågor i riktning mot en positiv samhällsutveckling?

Ett sätt att bredda perspektiven kring dessa frågor är att ta del av arbetet med dessa frågor i andra delar av världen. Därför ämnar jag studera på Makerere University i Kampala, Uganda hösten 2009 som en del av mitt pågående socionomprogram på Göteborgs universitet. Jag kommer dels läsa två kurser i socialt arbete, dels skriva en vetenskaplig uppsats.

Uppsatsen kommer att beröra det sociala arbetet med flyktingbarn och unga i Kampala. Även om kontexten skiljer sig från den svenska arbetar vi i viss utsträckning med samma frågor och kan utbyta erfarenheter.

Ida Zachrisson
Socionomstuderande och volontär i Move It och BIV/BIS.
ida.za@mail.com

Slutrapport

Resan bar av till Kampala, Uganda. Syftet med min resa var dels att studera en termin på Makerere University i Kampala (augusti – december 2009) dels att utföra fältstudier för att skriva en uppsats inom socialt arbete. Målet med min resa var att öka mina kunskaper kring socialt arbete med flykting- och integrationsfrågor.

Makerere University
På Makerere University läste jag tre kurser inom ramen för socialt arbete. Jag läste följande kurser: ”Mental Health and Psychotherapeutic Interventions”, ”Drugs, Society and Human Behavior” och ”Gender, Conflict and Displacement”. Genom dessa kurser fick jag möjlighet att ifrågasätta många av mina ”sanningar” och delta i mycket intressanta diskussioner med mina klasskamrater.

Fältstudier
Tillsammans med biståndsorganisationen Give Me A Chance (GMAC) kom vi överens om att jag skulle kunna göra min fältstudie på ett av deras projekt i Kalongo beläget i norra Uganda. Projektet är ett rehabilitationscenter för f.d. barnsoldater och andra sårbara från det krig som pågick i över 20 år i regionen och som tvingade miljontals att bli flyktingar i sitt eget land. På detta center får tjejer och killar i åldrarna 15-30 en yrkesutbildning och möjlighet att tillsammans med socialarbetare samtala om saker som är svåra att sätta ord på.

I två omgångar var jag tillsammans med min sambo Mats-Ola i Kalongo, vid första tillfället fick vi möjlighet att lära känna verksamheten och diskutera vad som hade skulle vara intressant att titta närmare på. Vi kom fram till att vi ville träffa f.d. deltagare i programmet och höra deras berättelser. Syftet med undersökningen var att dels att fånga på vilket sätt kriget har påverkat den unga generationens psykiska hälsa dels hur det är möjligt att rehabilitera och återintegreras i samhället. Vid andra tillfället i Kalongo utförde vi sjutton djupintervjuer: tolv f.d. deltagare i programmet, en f.d. barnsoldat som ej deltagit i programmet, tre anställda på GMAC och en politiker.

Det insamlade materialet analyserades och resulterade i en uppsats som GMAC och verksamheter i Sverige har/kommer få ta del av. Genom mina möten fick jag en ökad förståelse för hur barn och unga människor påverkas av att befinna sig i krig och hur det är möjligt att gå tillbaka till ett värdefullt liv. Denna kunskap är viktig att ta med sig till den svenska kontexten där vi som mottagarland för flyktingar har ett ansvar för att förse dessa människor med bästa möjliga stöd och verktyg för att gå vidare.

Övriga bidragsgivare
Willinska stiftelsen & Göteborgs Arbetsstugor (6 000 SEK)
Adlebertska elevbostadsstiftelsen (15 000 SEK) och
Linneaus Palme (5 000 SEK).

Uppdatering

21 oktober 2009 Uganda har något man sällan hör om i Sverige, nämligen internflyktingar (Internally Displaced People, IDP:s), av vilka majoriteten flydde från kriget som pågick i Uganda mellan åren 1986 och 2006. År 2007 beräknades där finnas cirka 1,7 miljoner IDP:s i Uganda.

Då norra Uganda är den del som drabbades hårdast under kriget har jag valt att göra min studie tillsammans med NGO:n Give Me A Chance (GMAC) som arbetar i Pader District. GMAC har ett center för rehabilitation och yrkesutbildning för f.d. ”rebeller” som fått amnesti samt personer identifierade som extra sårbara till följd av kriget. För att nämna en av krigets hemskheter kan jag berätta att minst 12 000 barn mellan 1996 och 2001 kidnappades av rebeller, varav 70 % av dem var mellan 12 och 15 år gamla.

Under mitt besök i norra Uganda fick jag min första inblick i krigets efterdyningar när jag vid frukost träffade en läkare som efter en stund avslöjade hur han själv som 12 åring hade blivit kidnappad av rebellerna. Hans livshistoria väckte många känslor och tankar.

Hur kan GMAC ge verktyg till de krigsdrabbade och ofta svårt traumatiserade att hitta en väg tillbaka till ett värdefullt liv där f.d. rebeller och invånare i Pader kan leva sida vid sida? Detta intresserar mig och därför ämnar jag göra min studie i form av en utvärdering då jag träffar och intervjuar de personer som fått hjälp av GMAC.

Under åtta veckor i Uganda har jag utöver den påbörjade studien läst på Makerere University. Jag läser kurserna ”Mental health and psychotherapeutic interventions”, ”Drugs, society and human behaviour” och ”Gender, conflict and displacement”. Starkast intryck har jag fått genom diskussionerna under föreläsningarna, där jag titt som tätt finner mina klasskamraters synpunkter gå stick i stäv med mina egna. Vad som är ”sanning” blir mindre självklart och hamnar mer och mer i gråzonen.

Det är otroligt spännande att se sina kunskaper i nytt ljus, som när häxkraft kan förklara varför en individ blivit psykiskt sjuk.