Forskningsresa till Mexiko

Stipendiat
Teresa Gisbert Aramburu född 1986-12-15

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Jag vill resa till Mexiko för att lära mig hur mexikanska organisationer arbetar med att informera mexikaner och sydamerikaner som tänkt emigrera till USA om deras mänskliga rättigheter. Målet är att skriva en C-uppsats på temat samt att sprida information om nyttiga kunskaper och min internationella förståelse om hur man arbetar med emigranter i Mexiko innan de lämnar landet eller när de kommer tillbaka.

Projektbeskrivning

Beskrivning av uppsatsprojekt
Med anledning av mitt C-uppsatsarbete vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm (socionomprogrammet) och att jag har erhållit stipendium från Olof Palmes Minnesfond för att kunna genomföra projektet, avser jag att åka till Mexiko 6 veckor under våren 2013 för att samla information kring hur olika människorättsorganisationer arbetar för att förbättra situationen för illegala migranter på väg till USA genom Mexiko.
Bakgrund: Varje år reser ett stort antal mexikaner och sydamerikaner över gränsen till USA för att söka arbete där eller förenas med sin familj. När de befinner sig i Mexiko under migrationsprocessen, blir många av dessa migranter utnyttjade och illa behandlade. Därför finns det organisationer i Mexiko som arbetar för att migranters mänskliga rättigheter ska respekteras. Antalet verksamma organisationer har ökat de senaste åren men fortfarande dör, våldtas, försvinner eller rånas migranter på sin väg genom Mexiko.
Den mexikanska staten har anslutit sig till FN konventionen om mänskliga rättigheter, därmed har man bejakat ovan nämnda ideologis spridning i samhället. Samtidigt har Mexiko avtal med USA om att förhindra transitmigration från Sydamerika till USA vilket gör migranterna till en särskilt utsatt grupp.
Syfte: Arbetet vill utforska vad socialarbetare möter för svårigheter i vardagen i relation till att försvara migranters mänskliga rättigheter, och vilka problem de ser ifråga om att skapa samförstånd i det mexikanska samhället kring konventionen om de mänskliga rättigheterna med fokus på illegala migranter. Vad krävs för att illegala migranter inte ska rånas våldtas eller förlora livet i Mexiko under migrationsprocessen? Arbetet syftar också till att undersöka och beskriva hur organisationerna arbetar för att tillhandahålla sociala tjänster till illegala migranter, hur de definierar målet med sin verksamhet, hur de ser på sin måluppfyllelse som människorättsorganisationer och om arbetet leder till empowerment av den utsatta gruppen (dvs att med egna medel kunna förbättra eller påverka sin situation).
Teori: Jag kommer använda socialkonstruktivistisk teori (Berger och Luckman). Teorier om empowerment och företrädarskap (Rees, Midgley). Teorier om social mobilisering (Elliot, Thomas, Booth). Teorier om strukturellt socialt arbete (Mullaly). Utvecklingsteorier och beroendeteorier.
Metod: Forskningsprojektet kommer att bedrivas i formen av en fallstudie vars metod är kvalitativ då data kommer att samlas främst genom intervjuer med socialarbetare inom människorättsorganisationer och migranter. Forskningsansatsen är induktiv då undersökningens mening är att förstå människor genom möten och att kartlägga problem, varvid teorier utgör ett hjälpmedel i processen inte en utgångspunkt. Kvalitativa intervjuer innehållande både öppna och riktade frågor är lämpliga i det här sammanhanget då dessa kan spegla ett spektrum av åsikter, uppfattningar, observationer och erfarenheter.
Inför min studie har jag kontaktat cirka 40 organisationer runt om i Mexiko. Jag har fått svar från ett tiotal, samtliga positiva, och jag har valt ut tre av dessa som jag kommer att besöka. Organisationerna namnges inte här av hänsyn till möjliga framtida önskemål om anonymitet.

Slutrapport

tjänstemän på sju olika icke-statliga organisationer i centrala Mexiko. Frågeställningarna som jag använt mig av är:

– Vad har Non Governmental Organisationer (NGO) i Mexiko för roll i arbetet med mänskliga rättigheter för migranter?
– Vilka svårigheter möter organisationerna i sitt arbete med mänskliga rättigheter och migranter och hur hanterar de dessa svårigheter?
– Vilka strategier och metoder använder de i sitt arbete?
– Vad kännetecknar Non Governmental Organisationers (NGO:s) arbete med mänskliga rättigheter i Mexiko, varför finns de och hur upplever det sitt arbete i relation till det mexikanska samhället och den mexikanska staten?
– Vad har det sociala arbetet med migranter för roll i att skapa konsensus kring mänskliga rättigheter i Mexiko?

Möjligheten att intervjua personer på NGO organisationerna fick jag genom att jag innan min resa kontaktade 40 av dessa organisationer. Efter att flera svarat positivt bokade jag in möten med tre organisationer i centrala Mexiko. Genom mina intervjuer med dessa organisationer kom jag i kontakt med ytterligare organisationer och utförde ytterligare intervjuer.

I forsknings sammanhang kallas denna metod (att få kontakt med organisationerna) för snöbollsmetoden och jag upplevde denna metod med dess öppenhet för att ta tillvara tillfällen som en av de mest lämpliga metoder jag kunde använda. Utöver att intervjua företrädare för ovan nämnda organisationer kom jag i kontakt med professorer och studenter från Universidad National Autonoma de Mexiko (UNAM) i Mexiko City. Jag hade ett flertal möten inbokade med personer insatta i ämnet migration och blev informerad om befintlig forskning på området.

Genom detta studium har jag fått en bred förståelse för det tema min uppsats behandlar. Jag har samlat intervjumaterial relaterat till arbetet med mänskliga rättigheter och migration på individuell, strukturell och kommunal nivå i Mexiko. De intervjuer och möten jag haft har gett mig insikt i hur socialt arbete i relation till migration ser ut i Mexiko och även hur de icke-statliga organisationerna utvecklats, hur de ser ut idag och varför. Genom att vara öppen och intresserad av att träffa människor inom olika områden fick jag även en god kännedom om hur människor i det mexikanska samhället känner och uppfattar migrationsflödet och dess konsekvenser mer generellt.

Studien gick över förväntningar bra och det känns också mycket tillfredställande att vid flera tillfällen ha fått veta att mitt intresse för organisationernas arbete och de frågor jag ställt uppskattades mycket av de människor och organisationer som jag varit i kontakt med.

I intervjuerna dokumenterade jag följande:

– Svårigheten med att arbeta med målgruppen migranter på grund av den höga graden av relaterad organiserad brottsligheten och korruptionen i landet.

– Svårigheter att arbeta för migranternas mänskliga rättigheter på grund av människorättsarbetarnas, medmänniskornas och migranternas rädsla för repressalier och till och med att mista livet.

– Människorättsarbetarnas känsla av frustation över att inte kunna sprida information kring migranters mänskliga rättigheter eller verka för att dessa ska respekteras då staten och kriminella rörelser kontinuerligt motarbetar arbetet med migranters mänskliga rättigheter på grund av ekonomiska och nationella intressen.

Rent konkret talades det om hur arbetet på olika center för nationella och internationella migranter dagligen möter hinder som gör det svårt för dem att stanna (fysiskt finnas kvar) och/eller utföra annat arbete för migranter på grund av att det finns en rädsla och motvilja att lära känna, möta och erkänna migranternas behov i omgivningen. Det fördes på tal att migrationen inte erkänns av staten och att det därför inte heller finns en adekvat yrkesutövning i form av exempelvis professionen socialarbetare sysselsatta inom området och förmögna att möta migranternas behov och försvara deras mänskliga rättigheter i den utsträckning som behövs.

Intervjupersonerna förde även på tal att migranter och människorättsorganisationer blir hotade av kriminella gäng, att de många gånger blir utsatta för påtryckningar av det regionala styret i områden där migrationen är stor. Ett styre som ofta förhindrar förbättringar. Det fördes också på tal hur den organiserade brottsligheten (i form av kriminella gäng) tjänar pengar på migranter genom att ta betalt och/eller lura migranter på pengar mot löftet att de kan hjälpa dem att nå gränsen och få arbete i USA.

Den kriminella brottsligheten sägs i stor utsträckning utövas av kriminella gäng som står i relation till korruptionen i Mexiko. I min dokumentation påtalas även inblandning från USA av intervjupersonerna. Intervjupersonerna menar att mäktiga arbetsgivare i USA med hjälp av kontakter i Mexiko arbetar för att få billig arbetskraft till sina företag som de sedan utnyttjar med hjälp av lagar och förordningar.

Icke statliga organisationer (NGO) arbetar för att motverka detta och förbättra migranternas villkor. Några av de metoder som de använder sig av är:

Att de bildar nätverk med andra liknande organisationer för att bli starkare tillsammans. Att delegera arbete till andra organisationer som de själv inte kan ta hand om. Att dokumentera i skrift vad som sägs och har upplevts. Att erbjuda rättslig hjälp till migranter och berörda. Att informera genom workshops och tidigare historier om vad för svårigheter migranterna kan möta på sin resa genom Mexiko och i USA. Att tillsammans med andra organisationer som de bildat nätverk med lyfta upp verkliga historier för att skapa opinion i det mexikanska samhället. Att samarbeta med internationella organisationer för att bli starkare och för att få stöd och resurser från dessa.

Jag har genom denna studie personligen fått insikt i att människor som arbetar med migranter och mänskliga rättigheter i Mexiko arbetar under omständigheter som kännetecknas av frustration, rädsla, strävan och hopp. Det är ett arbete som är mycket svårt men många av dem jag intervjuat säger att de aldrig skulle vilja byta bort detta arbete mot något annat. De brinner för sin sak. De säger att Mexiko inte har en regering som prioriterar migrationsproblematiken och genom att utföra ett civilt arbete inom detta område känner de att de utför något viktigt då de med egna händer arbetar för att förbättra migranters rättigheter.

Mina förväntningar på denna forskningsstudie har uppfyllts med råge och jag vill tacka både de underbara människor som jag fick chans att träffa i Mexiko och de fonder som tilldelade mig stipendier för detta ändamål. Utöver Olof Palmes Minnesfond stipendium fick jag även ett stipendium från Global Grants, SOS stipendiet. Tillsammans gav fonderna mig chansen att åka till Mexiko och utföra forskningsprojektet, få en större förståelse för temat migranters mänskliga rättigheter och själv bidra till en större internationell förståelse. Något jag ser som mycket viktigt då arbetet med migranter och mänskliga rättigheter är komplext och har många påverkans faktorer som det behöver forskas i med vetenskapliga metoder.

De kunskaper som jag införskaffat kommer bäras vidare och spridas bland annat genom mitt arbete på Organisationen Individuell Människohjälp (IM) i Stockholm och genom min praktikplats hösten 2013. En praktiktjänst som troligtvis kommer att ske inom det närliggande området biståndsarbete, forskning och mänskliga rättigheter. Nyligen har jag även deltagit i en intervju för Universitet UNAM i Mexiko City. Intervjun ska utgöra material till ett forum om Migration. I intervjun svarar jag på frågor om min upplevelse av att göra denna studie i Mexiko, hur jag ser på deras arbete med migranter och mänskliga rättigheter och vad jag upplever är de största skillnaderna om man jämför arbete som utförs inom samma områden fast i Sverige.

Min C-uppsats, där jag analyserar vissa delar av materialet, kommer enligt planerna att läggas upp på DIVA omkring den 30/8-2013.

Uppdatering

I nuläget i min forskningsstudie har jag gjort fem intervjuer på fem olika icke statliga organisationer (ONG) som arbetar med mänskliga rättigheter för migranter i Mexiko. Intervjuerna har varat ca 1 timme och 30 min och intervjupersonerna har med egna ord fått presentera organisationernas arbete med mänskliga rättigheter för migranter (både transitmigranter och nationella migranter) samt vilken roll de har på organisationen och de erfarenheter de upplever eller har fått av sitt arbete. Det insamlade materialet presenterar vad organisationen gör för arbete på en individuell, kommunal och strukturell nivå inom mänskliga rättigheter och migration i Mexiko och vad de möter för svårigheter på de olika nivåerna. Fokus vid intervjuerna har varit att undersöka vilka svårigheter som är utmärkande i arbetet med mänskliga rättigheter för migranter i praktiken, dvs i det dagliga sociala arbetet och vilka metoder och strategier som används eller kan användas i arbetet. Intervjuerna har ägt rum i Mexiko City och alla deltagarna arbetar aktivt med mänskliga rättigheter för migranter på fältet i Mexiko.

De organisationer jag undersöker i studien är som ovan nämnts icke statliga och därför så som mexikanerna själva benämner det ”en del av det civila mexikanska samhället”. Det arbete som dessa organisationer utför skiljer sig från det statliga arbetet med mänskliga rättigheter och migration i Mexiko och därför har jag även lagt fokus på att undersöka vad det innebär att arbeta i dessa organisationer och hur relation till staten ser ut och varför intervjupersonerna har valt att arbeta med mänskliga rättigheter och migration just inom icke statliga organisationer.

Forskningsstudiens konkreta mål är att utföra sex intervjuer, vilket kommer att uppfyllas i slutet av nästa vecka då jag har ytterligare en intervju inbokad. Intervjuerna syftar till att få insyn och förståelse för arbetet med mänskliga rättigheter och migration i Mexiko. Det sistnämnda har även uppfyllts genom att jag blivit mycket väl bemött på Mexikos Nationella Socialhögskola, La Escuela National de Trabajo Social (ENTC) och blivit inbjuden till möten och enskilda samtal med tre erfarna och mycket kunniga professorer på skolan, jag har även blivit inbjuden att göra studiebesök och att delta i föreläsningar där problematiken kring migration och mänskliga rättigheter och tidigare forskning kring fenomenet har diskuterats ingående.  Utöver att utföra intervjuer, och som ovan nämnts delta i möten, har jag haft möjlighet att besöka högskolans bibliotek, studera avhandlingar och rapporter, och till viss del börja bearbeta materialet genom att transkribera intervjuerna.