Emma Rönngren. Volontärarbete på ICYE Russias kontor i Ryssland. 10 000 kronor

Stipendiat
Emma Rönngren

Stipendiebelopp
10000 kr

Sammanfattning

Jag kommer under hösten att volontärarbeta på ICYE Russias kontor som är PeaceWorks motsvarighet i Ryssland. Organisationen sysslar med volontärutbyten och utbildning gentemot samt koordination av lokala projekt. Organisationens och projektets syfte är att bidra till en hållbar värld i fred där unga aktiva samhällsmedborgare spelar en viktig roll. Organisationens och projektets mål är att få ungdomar att involvera sig i samhällsutveckling och stärka ungdomsrörelsen i Ryssland.

Projektbeskrivning

Jag kommer under hösten att volontärarbeta på ICYE Russias kontor som är PeaceWorks motsvarighet i Ryssland. Organisationen sysslar med volontärutbyten och utbildning gentemot samt koordination av lokala projekt. Organisationens och projektets syfte är att bidra till en hållbar värld i fred där unga aktiva samhällsmedborgare spelar en viktig roll. Organisationens och projektets mål är att få ungdomar att engagera sig i samhällsutveckling och stärka ungdomsrörelsen i Ryssland

Slutrapport

Den 2 september 2013 åkte jag till Samara (Самара), en stad som ligger 110 mil sydost om Moskva, för att volontärarbeta ett halvår som kommunikatör på den ideella fredsorganisationen ICYE Russias kontor. Jag hämtades upp på flygplatsen på kvällen av min ryska chef Diana Simkovich som skjutsade mig direkt till min ryska värdfamilj. Jag skulle bo i stadsdelen Stara Zagora (Стара Загора) i en liten lägenhet tillsammans med HR-chefen Olga Kostjusjko och hennes 15-åriga son Leonid. Jag hade bott hos en rysk familj tidigare sommaren 2012 och visste ungefär vad som väntade mig och hur det skulle vara och jag hade tagit med mig välkomstpresenter från Sverige. Dagen därpå hämtades jag upp på morgonen av Paola Ruffini, en italiensk volontär, och hon visade mig runt i staden och vi besökte kontoret. Paola och Anita Anitamta från Polen arbetade redan där och min kollega Judith Fagelson från Storbritannien började sitt volontärprojekt på kontoret samtidigt som mig. Vi fick direkt i uppgift att förbereda inför en tvådagarskonferens där koordinatorer från olika länder i Europa skulle komma till Samara och då bland annat besöka vårt kontor. Jag kom snabbt in i gänget och fick mycket ansvar samtidigt som jag i stor mån också kunde bestämma mina arbetsuppgifter själv. Vi hade en mycket bra och stöttande chef som gav oss mycket frihet och utrymme för att vara kreativa.

Mitt projekt

Jag kastades direkt in i ryska arbetsmöten vilket var tufft men också lärorikt. Även fast jag hade studerat ryska tidigare så var det en helt annan sak att använda den i praktiken, speciellt när ryssarna inte anpassade språket. Jag glömmer nog aldrig hur pass nervös jag var när jag skulle lyfta luren och ringa ryska jobbsamtal för första gången.

Mina arbetsuppgifter som kommunikatör innefattade både extern och intern kommunikation och såväl strategiskt som operativt kommunikationsarbete. Jag arbetade med omvärldsbevakning, event, grafisk formgivning, webb och sociala medier. Arbetsuppgifterna innefattade att göra intervjuer, fotografera och skriva artiklar, utveckla och uppdatera ICYE Russias webbplats och närvaro i sociala medier, arbeta med grafisk formgivning och ta fram trycksaker samt planera, genomföra och utvärdera event. Jag tog bland annat fram en ny logotyp för organisationen och designade informationsblad och foldrar som de kunde ta med på konferenser och mässor. Jag fick intervjua ryska och utländska volontärer om deras erfarenheter i Samara och ute i världen vilket var mycket givande och spännande och jag fick göra studiebesök på de olika volontärprojekten i staden. Jag hade i viss mån även kontorsadministrativa arbetsuppgifter såsom att rekrytera nya volontärer och hålla kontakten med volontärer, organisationer, mentorer och värdfamiljer i Samara. Språket som främst användes inom arbetet var ryska men också engelska.

Det var mycket intressant att arbeta på en rysk organisation tillsammans med människor från olika länder. Samtidigt som jag lärde mig mer om dem och deras kultur lärde jag mig också mer om min egen. Det blev även några besök till stadens IKEA när hemlängtan blev för stor och ryssarna höjde lite på ögonbrynet när jag prompt ville fira Lucia på kontoret.

Mina lärdomar

Jag är en helt annan person efter resan och volontärarbetet överträffade mer än väl mina förväntningar. Det jag fick se och uppleva under halvåret i Ryssland tar jag med mig resten av livet. Volontärarbetet har gjort mig till en mer ödmjuk person och medmänniska, men samtidigt också gett mig skinn på näsan och gjort mig mer orädd. Det finns inga problem, bara lösningar.

Vi fick under volontärarbetet två arbetsdagar ledigt per månad och jag hann resa en del, bland annat till Jekaterinburg, staden där den sista tsarfamiljen mördades under den ryska revolutionen och Volgograd, kanske mest känd för slaget vid Stalingrad som staden hette under andra världskriget. För mig som är intresserad av Rysslands historia var det otroligt fascinerande att få se de här platserna med egna ögon. Andra världskriget har en central del i den ryska historien och varje år firas Segerdagen den 9 maj med parader över hela landet. Dagen markerar Tysklands kapitulation och slutet på kriget. I varje rysk stad brinner också den eviga elden vid den okände soldatens grav och de flesta ryssar känner någon som dog i kriget. Ryssland led enorma förluster och många ryssar ser det som att det var de som fick stopp på Hitler och slut på andra världskriget. Kriget kallas i Ryssland till och med för Det stora fosterländska kriget (Великая Отечественная война).

Under volontärarbetet fick jag också vara med om när OS-elden kom till Samara på juldagen. Det var stor folkfest i staden och både unga och gamla hade samlats på torget. Det blev trots allt som sedan skedde i samband med de olympiska spelen i Sotji ett minne för livet.

Med det sagt är jag orolig över utvecklingen i Ryssland och rädd för att den ryska regimen kommer att inskränka de mänskliga rättigheterna ytterligare och inskränka exempelvis yttrandefriheten och i stil med den turkiska regimen börja stänga ner olika sociala medier. Ryska ungdomar litar inte på de statliga medierna utan tar del av nyheter från oberoende källor på nätet. Jag hoppas att demokratiarbetet kommer att gå framåt och att dagens ryska ungdomar kommer att få det bättre. Jag brukar ofta vara noga med att berätta att jag inte tycker staten och folket är samma sak, speciellt inte i ett land som Ryssland. I dessa svåra tider får vi svenskar inte vända de ryska ungdomarna ryggen, utan med olika medel försöka vara med och påverka utvecklingen. Jag är övertygad om att Ryssland är ett framtidsland med stor potential, men demokratiseringsprocessen tar tid och måste få ta tid och den går både framåt och bakåt. Vi får trots allt inte glömma bort att det bara är 23 år sedan Sovjetunionen föll och Ryssland är ett stort land med en komplicerad historia. För att citera den berömde ryske diktaren och diplomaten Fjodor Tiuttjev (1803-1873):

Dig Ryssland kan man inte förstå

Dig kan man inte förklara

Du väljer din egen väg att gå

På Dig Ryssland tror man bara

Mina framtidsplaner

Jag har sedan jag var liten varit intresserad av andra länder och kulturer och trott på en värld och ett samhälle som är jämlikt och öppet för alla oavsett ursprung. Under volontärarbetet väcktes återigen min dröm om att en dag arbeta som diplomat. Jag har därför sedan jag kom hem till Sverige igen börjat studera juridik och statsvetenskap och kommer under sommaren att läsa en kurs i interkulturell kommunikation. Jag har också påbörjat en ABC-kurs hos Svenska FN-förbundet. Till hösten kommer jag att fortsätta studera ryska vid Lunds universitet och ser 2015 fram emot ett utbytesår i Moskva.

Jag vill avsluta med att tacka Olof Palmes Minnesfond för att jag fick möjlighet att genomföra det här volontärarbetet. Utan bidrag hade den här resan inte varit möjlig.

Stort tack!

Emma Rönngren